Frågor och svar från webinar – Next is Now: It’s time for action

Under vårt webinar 11 september 2020, när vi pratade om framtidens mat och tillsammans pushade för vikten av att skapa konkreta actionlistor, hade alla tittare också möjlighet att skicka in sina frågor till de olika föreläsarna. Glada kunde vi konstatera att framtidens mat är något som engagerar, då vi fick in många bra och intressanta frågeställningar. Med experternas och gästernas hjälp, har vi nu sammanställt dessa för dig att ta del av. Saknar du någon fråga, eller har kommit på något i efterhand, tveka då inte att höra av dig till oss.

2020-10-08

Agneta, Ellinor och Jens visar sina ryggar där det står

HUR FÅR MAN ALLA KLIMATFÖRENKLARE ATT FÖRSTÅ ATT DET ÄR DAGS ATT GÖRA NÅT OCH GÖRA DET NU, OCH ATT TA ANSVAR FÖR VAD VI ÄTER? FINNS DE SOM VÄGRAR ATT TRO ATT KLIMATET ÄR UNDER ATTACK.

Sara Westerlin, Orkla Foods Sverige, svarar:
Vi behöver lyfta upp fakta för att få med oss all på tåget. I Next is Now så finns det några grundläggande faktadelar som vi skapat just för att få upp ögonen för hur allvarligt läget är och att vi måste agera nu. Vad som sedan behövs är att visa på att vi kan göra skillnad och viktigast i detta HUR vi kan göra skillnad. Vi lägger ut några länkar till rapporter som kan vara bra att hänvisa till. Tveka inte höra av dig till oss om du behöver mer hjälp.

 

KAN VI TÄNKA OM OCH INTE ALLTID BEHÖVA SÅ STORT UTBUD? TILL EXEMPEL FÄRSKA JORDGUBBAR PÅ NYÅRSBUFFÉN.

Sara Westerlin, Orkla Foods Sverige, svarar:
Jag är säker på att vi har ett ”bäst före”-datum på just det konsumtionsmönstret.  Att välja grönsaker och frukt i säsong är något som vi måste vänja oss vid. Det är inte bara bättre för klimatet, utan även smakmässigt så är det ju så mycket godare att frossa i smakrika jordgubbar när det är säsong.

 

KOMMER DET ATT SUMMERAS MED EN ACTIONLISA PÅ SLUTET AV DAGEN? “TIME FOR ACTION – VI SKAPAR EN ACTIONLISTA IHOP” BLIR DET EN FYSISK LISTA SOM SKICKAS UT? HUR FÅR MAN COMMITMENT TILL LISTAN FRÅN BRANSCHEN?

Sara Westerlin, Orkla Foods Sverige, svarar:
Varje talare under dagen hade som uppgift att förmedla ett par konkreta actions att inspireras av. Vårt mål med Next is Now är att vi skall skapa actionlistor tillsammans mer Er. Ett djupare samarbete där vi utgår från ert specifika behov. Exempel på vad vi kan göra är att skapa hållbara koncept och recept.

Mer konkret skulle det kunna vara:

  • Att vi tillsammans bestämmer oss för att öka andelen grönt på menyerna med 50%.
  • Att ta fram hållbara konferensmenyer där vi gemensamt tar fram och klimatberäknar menyerna.
  • Eller att vi tar hjälp av Next is Now att se till att varje individ på företaget har den kunskap de behöver för att laga hållbar mat varje dag.

Genom att arbeta utifrån era behov och önskemål så får vi även ett ”commitment” på köpet. Vill du skriva en actionlista ihop med oss utifrån dina behov? Vi är redo att hjälpa till!

 

FINNS DET NÅGON KOPPLING MELLAN ÖKADE ALLERGIER ELLER ÖVERKÄNSLIGHET FÖR DE SOM ÄTER VEGETARISKA/VEGANSKA PRODUKTER, PÅ GRUND AV ATT DE INNEHÅLLER OLIKA BALJVÄXTER/ALLERGENER?

Lennart Wallander, Food & Friends, svarar:
Det finns idag inga studier till min kännedom där man jämfört allergiförekomst hos veganer och vegetarianer mot “allätare”. I dagsläget finns det inte tillräcklig kunskap för att ge kostråd till befolkningen för att minska risken för utveckling av allergi, därav bör man inte begränsa konsumtion av någon livsmedelsgrupp för att undvika utveckling av allergi. Det är också viktigt att komma ihåg att några av de vanligaste allergierna är mot animalier, hos små barn mot ägg och mjölk, och hos vuxna mot skaldjur.

 

HUR SER DET UT I ÖVRIGA VÄRLDEN GÄLLANDE ATT MINSKA KÖTTKONSUMTION KOMMANDE ÅR?

Lennart Wallander, Food & Friends, svarar:
Världens köttkonsumtion förutspås att öka under de kommande åren. I Europa sprids flexitariskt och vegetariskt ätande, men så ser det inte ut i hela världen. I USA, som tidigare hade en minskning i köttkonsumtion, verkar trenden nu vänt till en ökning med 1,6% per år. Rött kött minskar och kyckling ökar. Men den stora ökningen förväntas Kina stå för, som står för hälften av den globala ökningen. Om det är någon tröst så verkar ökningarna avmattas.

 

VAD ÄR ERA TIPS PÅ HUR VI INOM SKOLKÖKEN KAN SPRIDA KUNSKAPEN?

Kim Andersson, Burlövs kommun, svarar:
Försök vara delaktig i skolansverksamhet så mycket som möjligt. Fråga om ni har möjlighet att medverka på föräldramöten och lyft där det positiva som ni jobbar med just nu. Visa klimatfilmerna, och så vidare. (reds.anm: kolla in dessa på www.climateweek.se)

Ett annat projekt som stärker banden mellan kök, skola och vårdnadshavare, är att skapa matkollo eller dagar där man bjuder in barnen i köken och låter dem få vara med och skapa nyttiga, goda och roliga rätter. Själv jobbar jag med ett projekt på en av våra skolor i Arlöv, där vi varje tisdag lagar nyttiga mellanmål med sjätteklassarna och låter dem prova olika spännande grönsaker i olika former.

 

HUR KAN VI TA BORT ANSVARET FRÅN INDIVIDEN OCH LÄGGA DET PÅ POLITIKER ELLER FÖRETAG ISTÄLLET?

Kim Andersson, Burlövs kommun, svarar:
Jag tror aldrig vi skall försöka plocka bort ansvaret från individen, men däremot skapa ett större tryck och ansvarstagande på våra lokala politiker. Hitta de politiker som brinner för frågan och bjud in dem på ett kvällsevenemang, där ni bjuder på er kreativitet och berättar vilka utmaningar ni står inför, och framför allt visa dem siffror på vilken nytta vi tillsammans kan skapa för våra medborgare. För jag är övertygad om att varje politiker, oavsett färg, är intresserad av att skapa den bästa skolan, de bästa möjligheterna till att fostra framgångsrika individer och vill vara en del av en framgångsrik kommun.

 

VILKA RÄTTER KOMMER ATT LIGGA 3-I-TOPP I GRUNDSKOLANS RESTAURANGER OM 5 ÅR? OCH VILKA RÄTTER KOMMER ATT FALLA I GLÖMSKA?

Kim Andersson, Burlövs kommun, svarar:
Ur ett historisk perspektiv så finns det rätter som känns som att de aldrig går ur tiden, och de är oftast färsrätter i olika tappningar. Jag tror många av dessa färsrätter kommer vara topp-3 även om fem år. Fast jag tror att de kommer vara grönare och även mer arbetade, och godare. Då tänker jag framför allt på hamburgaren, köttbullarna, samt spaghetti och köttfärssås. Men jag tror även att vegetariska schnitzlar kommer att vara en favorit. Jag hoppas även att en fullkornspanerad cirkulärodlad fisk kommer bli en ny favorit hos barnen.

 

IGÅR VAR JAG PÅ EN EKOLOGISK GÅRD I SVERIGE SOM VÄLJER ATT TA BETALT FÖR DERAS GODA, SMAKFULLA OCH HÅLLBARA GRÖNSAKER ANNARS KAN DE INTE ÖVERLEVA. ÄR MATEN EGENTLIGEN INTE FÖR BILLIG OM VI VILL HA GOD OCH HÅLLBAR MAT?

Jens Dolk, K-märkt, svarar:
Du har alldeles rätt. Mat i Sverige (världen) är alldeles för billig. Att vi slänger 1/3 av all mat i världen är ett bevis på detta. Vi i branschen måste outtröttligt berätta och lära ut vad kvalitet är och att kvalitet lönar sig. Ett sätt är att pedagogiskt låta gästen välja om de vill ha 150 g dansk fläskfilé till lunch eller 75 g svensk älgfilé. Det kan föda en spännande diskussion. De som väljer älg får sedan fylla på tallriksmodellen med mer av alternativa proteiner som ”tillbehör”.

 

JAG ÄGER EN LUNCHRESTAURANG I EN MINDRE STAD I SVERIGE OCH JAG ÄR MYCKET INTRESSERAD AV HÄLSOSAM MAT, MINA GÄSTER SÄGER ATT DE VILL ÄTA HÄLSOSAMT PÅ LUNCHEN MEN SEDAN BESTÄLLER DEM DEN VANLIGA DAGENS RÄTT I ALLA FALL, VAD GÖR JAG FÖR FEL?

Jens Dolk, K-märkt, svarar:
Klassiskt problem. Återigen blir mitt tips att ”lura” gästerna. Skriv inte “vegetarisk burgare”. Skriv “burgarlunch med pommes”, men använd en vegetarisk burgare. Kanske kan du använda prissättningen som ett sätt att driva på det hälsosamma valet?

Sen tror jag som alltid på utbildning – prata för varan. Lär folk vad som är bra och dåligt. Jag har inte testat det, men det vore roligt att driva det till sin spets, genom att jämföra vad man kan unna sig om man tar det hälsosamma alternativet. Till exempel: köp denna lunch så kan du dricka så här mycket vin i kväll? Eller äta så här mycket glass till dessert?

 

HAR NI NÅGRA KONKRETA TIPS PÅ ACTIONS VI KAN TA INOM RESTAURANGBRANSCHEN (ELLER ANDRA BRANSCHER) FÖR ATT ÖKA FOKUSET PÅ HÄLSA FRAMÖVER?

Jens Dolk, K-märkt, svarar:
Försök ”lura” gästen att äta mer grönt. Ett tips är så kallad ”nudging” – det vill säga att puffa gästen i rätt riktning utan att hen fattar att vi hjälper hen att ta ett beslut. Ett exempel är att presentera de nyttiga valen tidigare i menyn, inte kalla det vegetariskt – utan grönt, servera lunchbuffén bak-och-fram så du börjar med salladsbuffén.

 

HUR SKA STOCKHOLM NÅ 1.6 KG CO2E/KG INKÖPT LIVSMEDEL TILL 2023 OM LIGGER PÅ 2.0 IDAG?

Katarina Luhr, Stockholms stad, svarar:
Det är ett stort och viktigt arbete att sänka våra klimatavtryck – och vi vet att med rätt verktyg och metod är det möjligt att lyckas. Och för att leda vårt arbete med denna fråga har vi i Stockholms stad sedan maj 2019 en strategi för God, hälsosam och klimatsmart mat.

När det kommer till att sänka det klimatavtryck som kommer ifrån de inköpta livsmedlen och den mat som lagas i stadens omsorgsboenden och skolor handlar det huvudsakligen om att se över vad som serveras och i vilka mängder. För att sänka klimatavtrycket för inköpta livsmedel behöver vi som kommun kräva att samtliga livsmedelsleverantörer redovisar varje livsmedelsklimatpåverkan i ett gemensamt IT-system för uppföljning och upphandlingsstöd.

För att därefter kunna minska detta avtryck behöver staden se över vilka vilka råvaror och ingredienser, samt vilka volymer som köps in, för att ta action på detta. Genom att arbeta för att minska matsvinn kan volymerna minskas, och genom att öka andelen grönsaker, frukt, baljväxter, nötter och fröer samt justera ner mängden kött, fisk och mejeriprodukter som lagas och serveras, kan den totala klimatpåverkan minskas.

Vi har ett lokalt exempel där en av våra stadsdelar, Enskede-Årsta-Vantör, på detta sätt lyckades sänka sitt klimatavtryck. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning har redan nu uppnått 1,5 kg CO2e per kg livsmedel under 2019 för sina förskolors inköp av livsmedel. Det är alltså 25 % lägre än stadens övergripande värde på 2,0 kg CO2e per kg inköpta livsmedel totalt. Enskede-Årsta-Vantörs förskolor har uppnått lägre klimatpåverkan med hjälp av en ansvarig samordnare för måltider, aktiv användning av ett kostdatasystem, utbildning av kökspersonal och kockarnas gemensamt planerade matsedel som de samtliga 61 kommunala förskolor i stadsdelsförvaltningen använder.

Deras arbete visar oss att det är möjligt att snabbt åstadkomma resultat och vi arbetar aktivt för att sprida goda exempel och nå våra klimatmål.

 

TÄNKER PÅ HUR VIKTIG DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN ÄR. VÅRA INSEKTER, POLLINERINGEN FÖR ATT VI SKA KUNNA FÅ MAT PÅ BORDET. VAD GÖR MAN FÖR ATT RÄDDA BINA OCH HUMLORNA SOM LÄTT NU OCKSÅ HAMNAR UR FAS PÅ GRUND AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? SER JU HUR MAN I STOCKHOLMS STAD SLÅR NER ALL VÄXTLIGHET, GRÖNA YTOR SOM ÄR SÅ OTROLIGT VIKTIGA FÖR VÅR BIOLOGISKA MÅNGFALD.

Katarina Luhr, Stockholms stad, svarar:
Jag håller helt med dig, den biologiska mångfalden är en fråga av samma dignitet som klimatfrågan och Stockholms stad arbetar aktivt med att skydda och främja den.

Staden håller för närvarande på att ta fram sin första Handlingsplan för Biologisk mångfald, som förväntas beslutas i kommunfullmäktige vid slutet av året och börja gälla omedelbart. Du kan ta del av remissversionen av denna handlingsplan här:

Själva handlingsplanen. 
Det kontorsutlåtande från Miljöförvaltningen med bakgrundsinformation och ytterligare detaljer kring hur staden arbetar med frågan.

Handlingsplanen kommer sedan att mynna ut i så kallade ”stadsdelsvisa åtgärdsprogram”, det vill säga lokala versioner, som fokuserar på varje stadsdels specifika förutsättningar och behov för att kunna gynna den lokala naturen.

Även om planen är på väg att antas av kommunfullmäktige i år har arbete med att främja och skydda den biologiska mångfalden börjat för många år sedan. Det görs mycket både på land och i vattnet. Det kan handla om åtgärder för att gynna pollinatörer genom att så blomängar och inte klippa gräsmattorna i parker för korta, genom att välja växter och blommor som är pollinatörvänliga för att pryda stadens rabatter. Stockholm arbetar också med att anlägga dammar för groddjur, utöka antalet naturreservat, skydda särskilt värdefulla träd, prova naturbete och mycket annat. Det handlar också om att anlägga våtmark, behandla och restaurera övergödda sjöar för att livet under ytan ska kunna återhämta sig.

Om du är intresserad av frågan och vill läsa vidare om detta vill jag tipsa dig om att besöka vår hemsida Miljöbarometern som presenterar några av de insatser som görs för att främja och skydda den biologiska mångfalden i Stockholm , samt denna sida från Miljöbarometern.


Se film från dagen


Vidare läsning

Next is Now – vår plattform kring framtidens mat.

Se alla föreläsningar igen via vår YouTube-kanal.

Skoltrender och tips.

Restaurangtrender och tips.

Hotelltrender och tips.

Hälsosam och pedagogisk skolmat med Hälsa på maten.

Laga vegetarisk och klassisk husmanskost med Heja Husman.

Klimatsmarta temaveckor med Fast Fusion Climate Week.

Hur du planerar din egen klimatsmarta veckomeny.

Ladda ner din egen matpyramid.

Ladda ner din egen actionlista.