Fångstområden och -redskap

Information om de områden och redskap vi använder för att fånga råvaran till majoriteten av våra sjömatsprodukter.

Har du några frågor om våra produkter är du varmt välkommen att kontakta oss via vår kundtjänst. Vill du läsa mer om vårt generella hållbarhetsarbete så hittar du det här.

Väl utvalda fångstmetoder.

Det finns mängder av olika fiskemetoder som alla har sina för-och nackdelar. Idag sker det en ständig utveckling mot mer selektiva metoder för att få så lite bifångst eller bottenpåverkan som möjligt. Vilken metod som används beror förstås till stor del på vilken typ av fångst man är ute efter.

Här kan du läsa kortfattat om några av de metoder som våra fiskare använder sig av. Mer specifik information om vilken fiskemetod/fångstredskap som använts till varje produkt finns på respektive produktsida.

Illustration av fiskemetoden snörpvad och ringnot.
Illustration av fiskemetoden snörpvad och ringnot.

RINGNOTAR & SÄNKHÅVAR (SNÖRPVAD/RINGNOT)

En snörpvad/ringnot är ett fiskeredskap som lämpar sig bäst för fiske av pelagiska arter som simmar i stim, exempelvis sill, makrill och tonfisk. Redskapet är som en stor påse som läggs runt stimmet och sedan dras åt nertill. Nätet kan vara upp till 2000 meter långt och 200 meter djupt. Det är en relativt skonsam fiskemetod som inte påverkar något bottenhabitat. Fiskstimmen lokaliseras oftast med sonar.

Illustration av fiskemetoden snurrevad.
Illustration av fiskemetoden snurrevad.

NOTAR (SNURREVAD)

Snurrevadar (förankrat fartyg) – även kallad danish seine, är ett redskap som används mycket till demersaltfiske (fiskar som lever nära botten), såsom fiske efter torsk, kolja och sej, men även plattfiskar såsom rödspätta. Snurrevaden består av en lång nätpåse som är upphängd i rep eller vajer. Den liknar en trål men bogseras inte efter fartyget. Fartyget utgår från en ankrad boj där 1500-3000 meter rep sätts ut. Därefter sätts vaden och lika mycket rep ut till fartyget åter når bojen. Där halas påsen in och de fiskar som befinner sig mellan repen fångas in. En hållbar och skonsam metod.

Illustration av fiskemetoder med trål.
Illustration av fiskemetoder med trål.

TRÅLAR (PELAGISK TRÅL/BOTTENTRÅL MED TRÅLBORD)

Trålfiske används till många olika sorters fiskar, där varje trål (nätpåse) är anpassad till att fånga specifika arter. En pelagisk trål (flyttrål) dras i det fria och hålls ut av trålbord, alternativt att två båtar samtidigt drar trålen mellan sig. Denna metod lämpar sig till pelagiska arter. De pelagiska trålarna skadar inte bottenhabitat då de inte har kontakt med botten.

Bottentrål används bland annat till räkfiske. Bottentrålens tyngder kan ha viss påverkan på bottenhabitat då dess tyngder dras mot botten. Idag är bottentrål försedda med olika typer av rister för att släppa tillbaka de räkor som är för små och det finns även flyktvägar för fisk.

Illustration av fiskemetoder med nät och garn.
Illustration av fiskemetoder med nät och garn.

NÄT/GARN

I ett garn eller nät är de maskor som fångar fisken monterade mellan så kallade telnar i över- och underkant.

Övertelnen har flytelement för att hålla sig uppe, medan undertelnen har sänken/tyngder så att nätet ska kunna stå vertikalt i vattnet. Näten kan användas för att fiska på olika nivåer i vattnet, även längst ner på botten. Beroende på vilket fiskslag som skall fångas används olika typer av nät.

Illustration av fiskemetoder med krok och lina.
Illustration av fiskemetoder med krok och lina.

KROK & LINA

Handlina kallas det när man fiskar med så kallad dörj eller pilk. Då används en lina med några få krokar (även kallat ”juksa” på norska) för att fiska vertikalt i vattnet.

Långrevar (backor) är en fiskemetod som består av en lina försedd med tafsar som sitter med ett par meters mellanrum. På tafsarna sitter det krokar som oftast agnas för att locka till sig fiskarna.

Illustration av fiskemetoden snörpvad och ringnot.
Illustration av fiskemetoden snörpvad och ringnot.

RINGNOTAR & SÄNKHÅVAR (SNÖRPVAD/RINGNOT)

En snörpvad/ringnot är ett fiskeredskap som lämpar sig bäst för fiske av pelagiska arter som simmar i stim, exempelvis sill, makrill och tonfisk. Redskapet är som en stor påse som läggs runt stimmet och sedan dras åt nertill. Nätet kan vara upp till 2000 meter långt och 200 meter djupt. Det är en relativt skonsam fiskemetod som inte påverkar något bottenhabitat. Fiskstimmen lokaliseras oftast med sonar.

Illustration av fiskemetoden snurrevad.
Illustration av fiskemetoden snurrevad.

NOTAR (SNURREVAD)

Snurrevadar (förankrat fartyg) – även kallad danish seine, är ett redskap som används mycket till demersaltfiske (fiskar som lever nära botten), såsom fiske efter torsk, kolja och sej, men även plattfiskar såsom rödspätta. Snurrevaden består av en lång nätpåse som är upphängd i rep eller vajer. Den liknar en trål men bogseras inte efter fartyget. Fartyget utgår från en ankrad boj där 1500-3000 meter rep sätts ut. Därefter sätts vaden och lika mycket rep ut till fartyget åter når bojen. Där halas påsen in och de fiskar som befinner sig mellan repen fångas in. En hållbar och skonsam metod.

Illustration av fiskemetoder med trål.
Illustration av fiskemetoder med trål.

TRÅLAR (PELAGISK TRÅL/BOTTENTRÅL MED TRÅLBORD)

Trålfiske används till många olika sorters fiskar, där varje trål (nätpåse) är anpassad till att fånga specifika arter. En pelagisk trål (flyttrål) dras i det fria och hålls ut av trålbord, alternativt att två båtar samtidigt drar trålen mellan sig. Denna metod lämpar sig till pelagiska arter. De pelagiska trålarna skadar inte bottenhabitat då de inte har kontakt med botten.

Bottentrål används bland annat till räkfiske. Bottentrålens tyngder kan ha viss påverkan på bottenhabitat då dess tyngder dras mot botten. Idag är bottentrål försedda med olika typer av rister för att släppa tillbaka de räkor som är för små och det finns även flyktvägar för fisk.

Illustration av fiskemetoder med nät och garn.
Illustration av fiskemetoder med nät och garn.

NÄT/GARN

I ett garn eller nät är de maskor som fångar fisken monterade mellan så kallade telnar i över- och underkant.

Övertelnen har flytelement för att hålla sig uppe, medan undertelnen har sänken/tyngder så att nätet ska kunna stå vertikalt i vattnet. Näten kan användas för att fiska på olika nivåer i vattnet, även längst ner på botten. Beroende på vilket fiskslag som skall fångas används olika typer av nät.

Illustration av fiskemetoder med krok och lina.
Illustration av fiskemetoder med krok och lina.

KROK & LINA

Handlina kallas det när man fiskar med så kallad dörj eller pilk. Då används en lina med några få krokar (även kallat ”juksa” på norska) för att fiska vertikalt i vattnet.

Långrevar (backor) är en fiskemetod som består av en lina försedd med tafsar som sitter med ett par meters mellanrum. På tafsarna sitter det krokar som oftast agnas för att locka till sig fiskarna.

Våra primära fångstområden.

På kartan ser du subområdena som tillsammans bildar Nordostatlanten (FAO 27), där majoriteten av den fisk vi använder kommer från. Våra aktuella fångstområden inom Nordostatlanten är enligt följande:

1: Barents hav, 2a: Norska Havet, 3a: Skagerrak och Kattegatt, 4a-c: Nordsjön, 5a: Havet kring Island (Islandssockeln), 5b: Havet kring Färöarna (Färösockeln), 6a: Havet nordväst om Skottland och Norra Irland (Hebridernas farvatten), och 7d-e: Engelska kanalen

Vissa arter kan komma från andra områden, såsom Nordvästatlanten FAO 21 och Västcentrala Stilla havet FAO 71, eller vara odlade. På respektive produktsida finns mer utförlig information om vilka fångstområden som är aktuella för respektive produkt.

SE SORTIMENT AV SJÖMATSPRODUKTER
Karta över fångstområden i framförallt Atlanten.
Spegelblankt hav i skärgården mot blå himmel.

Vår fångstfilosofi.

Vi strävar alltid efter att ansvarsfulla företagsprinciper ska genomsyra hela leverantörskedjan. Vi vill bidra till att lösa komplexa sociala och miljömässiga utmaningar och säkerställa att de ingredienser, råvaror, förpackningar och resurser vi använder är hållbart fiskade, under schyssta förhållanden och håller en hög kvalitet.

När det gäller fångstområden för de råvaror vi använder oss av så köper vi det mesta från Nordostatlanten (FAO27). Notera att vi köper ingenting från varken Östersjön eller Medelhavet.

LÄS MER OM VÅRT HÅLLBARHETSARBETE

Det finns inga fula fiskar.

Som vi ser det, så finns det inga fula fiskar. Bara fula sätt att fånga fisken på.

Därför sätter vi oerhört höga krav på oss själva när det gäller våra inköp av råvaran. Det är inte bara viktigt att fisken kommer från hållbara bestånd i utvalda områden, utan det är även av största vikt att den är fångad med så bra och skonsamma metoder som möjligt.

Vi har bland annat en fiskpolicy som säger att vi inte ska köpa någon fisk som är fångad med bomtrål eller andra destruktiva metoder, såsom att använda sprängmedel.

LÄS MER OM VÅRT HÅLLBARHETSARBETE
Fiskehåv som hänger på röd trävägg.