Omsorgsfulla måltider inom vården

I takt med att vi blir äldre är det mycket som förändras, inte minst vårt förhållande till mat. Undernäring blir därmed en stor riskfaktor att se upp med för både äldre och långtidssjuka, som många gånger inte längre har kvar samma aptit som tidigare.

2020-04-15

Äldre människas händer som tar mat från en tallrik.

UNDERNÄRING ÄR ETT PROBLEM SOM MÅSTE TAS PÅ ALLVAR INOM VÅRDEN, MEN VAD INNEBÄR BEGREPPET?
Kortfattat innebär undernäring att en person inte får i sig tillräckligt med kalorier och näring, vilket leder till förlust av fett och muskelmassa. I takt med att vi blir äldre sker samtidigt en naturlig nedbrytning av muskelmassa vilket gör det svårare att återhämta sig.

Detta får i sin tur allvarliga konsekvenser då det påverkar kroppens alla organ, inte minst hjärtat, lungorna och hjärnan. Effekterna av detta innebär att det blir svårare att andas, vi tappar snabbare orken och får ett sämre immunförsvar.

Ofrivillig viktnedgång som sker snabbt eller under längre tid är signaler på att det finns en risk för undernäring.

 

MÖJLIGA ORSAKER TILL UNDERNÄRING
Det kan naturligtvis finnas flera anledningar till minskad aptit hos äldre eller sjuka. Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa och att inte vara rädd för att faktiskt diskutera saken med personen i fråga.

Kan det möjligtvis finnas någon sjukdom eller medicin som påverkar aptiten? Smak- och luktsinnena förändras ofta när vi blir äldre, och likaså kan det uppstå tugg- och sväljsvårigheter. Det kan också vara så att mättnadskänslan infinner sig tidigare än förut.

En annan viktig aspekt att ta med i beräkningarna är de sociala faktorerna. Har det nyligen skett en flytt till ett nytt boende? Har han eller hon nyligen blivit av med sin partner och saknar sällskap? Kanske vill personen inte alls ha sällskap? En eventuell depression kan också påverka aptiten.

 

VAD KAN GÖRAS FÖR ATT FÖREBYGGA ELLER LÖSA PROBLEMET?
Med bra och välfungerande rutiner kommer man en lång väg. Som med mycket annat är det bästa om man lyckas upptäcka och förebygga undernäring i god tid. Att ha koll på vikten och hur mycket som faktiskt äts är en relativt enkel grundförutsättning för att lyckas.

Skulle det aktuella fallet bero på mediciner så är det naturligtvis viktigt att se över medicineringen. “Munstatusen” bör också kontrolleras. Om någon får tugg- och sväljsvårigheter kan detta nämligen påverka tänderna och munnens PH-värde.

 

VAD STIMULERAR APTITEN?
Vad som triggar aptiten skiljer sig så klart från person till person, men det finns ett antal generella möjligheter för hur aptiten förhoppningsvis kan stimuleras. Den första och kanske största är något så simpelt som att få vara med och välja sin egen måltid (om möjlighet finns till detta). Det kan ibland räcka att det ges möjlighet att få välja tillbehör, dryck eller portionsstorlek för att matlusten ska öka. Individanpassade måltider brukar detta kallas för. Möjlighet att få välja tidpunkten för måltiden kan ha betydelse, då vi alla är hungriga vid olika tidpunkter.

Bemötandet man får vid måltidsserveringen och inte minst sällskapet vid själva måltiden påverkar också aptiten.

Kanske tycker man det är rysligt tråkigt att sitta ensam och äta, eller så trivs man inte vid stora sällskap som det ibland kan vara på till exempel ett äldreboende.

Presentationen av maten är också viktig, inte minst om man ser dåligt. Då ter det sig ganska självklart att man vill få förklarat för sig vad det är som faktiskt ligger på tallriken. Vidare så är smakerna naturligtvis viktiga. Somliga vill kanske ha mycket smaker medan andra är känsligare för detta, men generellt så tappar vi ofta smakerna när vi blir äldre eller är sjuka. Så det skadar oftast inte att vara lite modig med kryddorna i köket.

 

MELLANMÅLEN OCH NATTFASTAN ÄR TVÅ VIKTIGA PUSSELBITAR
För att få i sig tillräckligt med energi och näring när man blir äldre eller har dålig aptit, är det viktigt att det erbjuds flera och mindre måltider. Man orkar kanske inte lika stora portioner längre. Den vanliga måltidsrutinen med frukost, lunch och middag sätts ur spel och mellanmålen blir minst lika viktiga. De måste nämligen ge lika mycket energi som de så kallade ”ordinarie” måltiderna. Kanske bör de döpas om till småmåltider istället?

Om det går för lång tid mellan dagens sista måltid på kvällen fram till nästa frukost, så börjar kroppen bryta ner sitt eget proteinförråd. Detta kan frisläppa hormoner som påverkar aptiten negativt. Om nattfastan överstiger 11 timmar är risken att man vaknar lite lätt illamående eller snurrig, vilket kan försvåra när man ska resa sig upp och i värsta fall till och med orsaka att man trillar och får ett allvarligt benbrott. När nattfastan blir lång betyder det också att samtliga måltider måste pressas ihop på en liten tidslucka på dygnet, därför är det viktigt att vidga själv ”ätfönstret”, alltså sträcka ut den tid under vilken måltiderna ska hinna serveras.

 

HUR FÖRKORTAR MAN NATTFASTAN?
Det går att göra från två håll, där det första är på morgonen. Då är det viktigt att ge något som höjer blodsockret lite – något energirikt och fullproppat med kolhydrater. Det måste inte vara mycket, men något som får personen i fråga att piggna till helt enkelt.

Vill man förkorta i andra änden på kvällen, då är det snarare något proteinrikt som behövs, eftersom det under natten sker en naturlig nedbrytning av proteiner. Det ger dessutom en mättnadskänsla som kan verka lugnande inför nattens sömn.

 

SÅ VEMS ÄR ANSVARET DÅ?
Den som är chef över verksamheten bär också ansvaret. Det är till och med en ledningsfråga att se till så att verksamheten har rutiner för att upptäcka undernäring i tid. Naturligtvis är det också viktigt att de anställda är uppmärksamma och följer de rutiner som man förhoppningsvis fastställt inom organisationen. Inte minst när det sker personalbyten måste rutinerna lyftas, men det bör också lyftas på regelbunden basis i arbetsgruppen.

 

FILMER MED EXPERTEN
På vår samlingssida för vård och omsorg kan du läsa informationen som du just läst här, men där hittar du också filmklipp i vilka Maria Biörklund Helgesson (leg.dietist Fil. Dr.), som är expert på området, lägger ut argumenten och resonerar lite djupare kring just vikten av näringsriktiga måltider inom framförallt äldreomsorgen.

 


Vidare läsning

Så fyller du verksamhetens basförråd.

Samlingssida för vård och omsorg.

Skapa din egen meny med våra klimatberäknade recept.

Hör av dig och låt oss göra något bra tillsammans.