The Food Hub: Skoltrender – restaurangtänk, vego och matsvinn

Många restaurangkockar söker sig till skolvärlden, dels för arbetstiderna som lättare går att kombinera med familjeliv, och dels för att göra något viktigt (och gott!) för barnen. Med denna förflyttning kommer också en annan syn på hur man ser på den klassiska gamla ”skolbespisningen”.

2019-02-01

Barn som äter Chili Sin Carne på Fast Fusion Climate Week.

DET ÖPPNA SKOLKÖKET
Skolmaten går smakmässigt samma väg som på restaurangerna med mer internationella rätter och smaker. För 70 år sedan var sillpudding en vanlig skolrätt, idag vet barnen inte ens vad det är. Allt förändras hela tiden, och så gör även maten på våra bord.

Man kan även säga att “Fusionköket” är här, vilket betyder att allt är tillåtet utom att vara tråkig. Det ska vara Bowls, Bibimbap, Dirty Fries, Falafels, och så vidare. Vårt Fast Fusion Friday-koncept har de rätta och coola recepten som får barnen att längta efter lunchen.

SPECIALKOSTENS UPPGÅNG OCH FALL?
När maten allt mer visar på vem man är så ökar även kraven på specialkost, alla vill vara unika. Det finns skolor som har hälften av serveringen som specialkost. Något som nu slår tillbaka på flera håll. Skolor kan nämligen inte göra hur många varianter som helst, då det kostar betydligt mer (tid och resurser) att laga ett fåtal portioner än till många.

Specialkost omnämns nu i debatten som ”Önskekost”, och allt fler skolor har börjat kräva läkarintyg av eleverna. Resultatet blir att maten måste utvecklas så att den passar alla, vilket är en utmaning.

VEGOTRENDEN ÄR HÄR! MEN HUR FUNGERAR DEN?
2018 var året då det “Gröna Ätandet” slog igenom på riktigt. Bland de yngre blev det status att kalla sig ”Vegetarian”, även om man tar sig en hamburgare då och då. En undersökning från Ungdomsbarometern (2018) visar att var femte ung person som identifierar sig som vegetarian, faktiskt inte är vegetarian i praktiken.

I Food & Friends Matrapporten (2018) kan man läsa att allt fler planerar att minska sin köttkonsumtion. För hela befolkningen ligger siffran på 26%, medan kvinnor mellan 25-34 år ligger på hela 35%. Bland kvinnor mellan 15-24 år är det 12% som planerar att bli vegetarianer, medan riksgenomsnittet ligger på 4%.

SKOLORNA STYR MOT VEGO
Med rätt placering av måltiden kan skolorna påverka eleverna att välja mer grönt. Först i måltidslinjen bör det finnas en dignande salladsbuffé, helst utan separat assiett. Allt oftare presenteras också den vegetariska rätten först i buffén. En viktig punkt är att inte skriva ”Vegetariskt alternativ”, utan istället beskriva det som en likvärdig måltid.

Med rätt ordval kan man gör maten betydligt mer intressant, eller vilket låter godast av ”Vegetarisk böngryta” och”Het Toscansk höstgryta”?

VI MÅSTE MINSKA MATSVINNET
Medvetenheten om all mat som slängs ökar. Enligt SCB slängs det cirka 270 000 ton mat, varje år. Skolor har ofta varit duktiga på att ta tillvara på och maximera användningen av råvarorna, men även de kan bli ännu bättre. Här följer tre bra exempel på metoder som har visat sig ha effekt när det gäller att motverka matsvinnet.

ANTI-SVINN-METOD 1: VÄGNING
Flera skolor arbetar med att minska mängden mat som kastas. Genom att synliggöra svinnet kan man få eleverna att agera annorlunda. Exempelvis kan man väga avfallet och skriva sopmängden på en tavla dagligen. Genom att använda den så kallade klimatvågen sjunker matsvinnet ofta drastiskt. Ett gott exempel är St Petriskolan i Malmö där man tog bort sophinken och minskade svinnet med ofattbara 97 %.

ANTI-SVINN-METOD 2: SERVERING
Många skolor serverar maten i form av bufféer där barnen tar själva. Denna metod spar naturligtvis in på personalresurserna, men ökar också mängden mat som kastas. Det sägs ofta att ”ögat är ofta hungrigare än magen”, så istället för att eleverna själva tar maten, ska måltidspersonalen lägga upp en “normalportion”.

ANTI-SVINN-METOD 3: APPAR
Då skolorna erbjuder flera olika rätter och ingen ska ta slut, så lagar de ofta mer mat än vad som behövs. Ett sätt att motverka detta är med appar såsom Mealman, där eleverna får veckans matsedel i förtid. Sedan beställer eleverna mat för varje dag, så att köket får bättre koll på mängden som kommer att gå åt. Tester som gjorts på olika skolor med appar såsom denna, visar att svinnet faktiskt också minskat.


Vidare läsning

Matnyttig information om Skola och Förskola.

Hälsa på maten – vår kloka kokbok för skolor

Skapa din egen klimatvecka med Fast Fusion Climate Week.

Hur du planerar din egen klimatsmarta veckomeny.

Produktbroschyr med recept och tips för Anamma Ärta.

Varumärket Anamma.

Sortimentet från Anamma.