Hur kan vi höja innovationstakten genom samarbeten? Vilken roll har startups för att accelerera takten mot en mer hållbar matkonsumtion? Vilka nya innovationer finns och vilka behövs?
Hur kan vi höja innovationstakten genom samarbeten? Vilken roll har startups för att accelerera takten mot en mer hållbar matkonsumtion? Vilka nya innovationer finns och vilka behövs?
Torsdagen den 26 augusti 2021, ett par dagar efter att vårt initiativ “Next is Now – vår plattform för framtidens hållbara och hälsosamma mat” gått till final i Livsmedelspriset 2021, var det dags för oss att köra vårt sjunde Next is Now – Good Morning, live från Studio i Malmö. Fokus låg denna gång på innovationer, och i synnerhet innovationer som hjälper till att driva den hållbara utvecklingen framåt. För utan dessa hållbara innovationer har vi till sist ingen planet kvar, och det börjar bli bråttom.
Sara Westerlin, Projektledare Next is Now, ledde med van hand tittarna genom 45 fullspäckade och högintressanta minuter. Till sin hjälp att svara på frågor och diskutera hade hon Johan Jörgensen, Sweden Foodtech, Lovisa Madås, Omvärldsanalytiker och Maria Tunberg, SLU och Analysys Mason.
– För att öka takten på omställningen till ett hållbart matsystem, så måste vi få till fler kraftfulla samarbeten inom innovation. Och varför ska det vara så svårt?, inledde Sara sändningen med.
Hon konstaterade att det görs massor redan idag, men slog samtidigt fast att vi har potential till att göra så mycket mer. Sverige är nämligen ett land som har kraften att visa vägen. Så låt oss då göra det tillsammans.
Maria menar att det finns många olika definitioner, men hon lyfte fram några saker som hon tycker är viktiga att ha med sig i dagens diskussion. Bland annat är det bra att skilja på en uppfinning och en innovation. En uppfinning kan vara en bra, ny grej som också har en marknad och skapar ett värde, men en innovation kan till exempel vara nya processer som innebär en förändring i en produktionslinje, eller en ny organisationsmodell som innebär att man gör något på ett nytt sätt.
Hon slog också fast att forskningen visar att innovationsprocessen inte är linjär, utan något kaotiskt med många olika personer som är inblandade.
Sara bad Lovisa att ge exempel på någon bra innovation, och Lovisa uppskattar till exempel innovationer som tar tillvara på det som vi annars ser som restavfall. Att “upcycla” produkter, som det ibland kallas. Då minskar man svinnet, samtidigt som man skapar en affär och konsumenten kan känna att den bidrar positivt genom sin konsumtion. Att göra juice och glass av överbliven frukt är ett bra exempel på detta.
Det måste inte heller vara produkter, utan även affärsmodeller. Här tittar man bland annat på kolinlagring, och hur svenska lantbrukare skulle kunna få betalt för att binda mer kol i marken de odlar på, angav Lovisa som ett bra exempel på detta.
Johan höll med om Marias definition av en innovation, och underströk att många inom livsmedelsindustrin verkar tro att innovationer enbart är nya produkter, vilket kan vara fullkomligt ointressant i den här kontexten. Radikal transformation som innebär ett tänkande totalt utanför boxen, förespråkar Johan. Det intressanta är inte alltid det som ligger på tallriken, utan vilka effekter vi uppnår med det som ligger där.
I ett inklippt segment intervjuar Sara Malin Komaiszko, Innovationsledare Innovation Skåne och Foodtech Innovation Network, och Vahid Sohrabpour, från start up:en Saveggy AB.
Malin berättade bland annat om hur Innovation Skåne kan hjälpa människor och start ups att komma vidare med sina idéer och innovationer, inte minst genom sina resurser och samarbeten med andra företag och organisationer. Ibland kan det till exempel vara svårt att skala upp från en idé till fullskalig produktion, om behovet skulle finnas där. Man ställer också vissa krav på innovationerna att de ska bidra till en hållbar utveckling framåt.
Vahid har arbetat på Lunds Universitet och har alltid varit intresserad av att minska matsvinnet och avfallet. Förr arbetade man mycket med papp, men han kom på att man skulle kunna ersätta plasten runt många frukter och grönsaker med en skyddande hinna istället. En av produkterna de arbetar med är gurka, som ofta är inslagen i plast. De arbetar med att ta fram en biobaserad skyddsbeläggning utan syntetiska material, som ska förlänga hållbarheten samtidigt som den ska minska matsvinn och avfall, plus att den till och med är ätbar. Man kan summera det med att de skyddar mat genom att förpacka det i mat. Naturligtvis går det även att tvätta bort.
Som nation är Sverige väldigt bra på innovationer, men livsmedelssektorn är inte riktigt så långt fram som den skulle kunna vara, menar Johan. Så om vi bara kom ikapp med denna sektor också, så skulle Sverige ha gigantiskt med produkter och innovationer att exportera globalt.
Lovisa svarade därefter på Saras fråga om varför vi behöver innovationer, och hon hänvisade till de nio planetära gränser som finns, där vi börjar gå farligt nära dessa. Vi måste AGERA för att komma tillrätta med exempelvis klimatförändringarna, färskvattenanvändning och den biologiska mångfalden.
Maria slog ett slag för vikten av arenor och tillfällen där många aktörer från alla möjliga håll får möjlighet att träffas och utbyta idéer. Innovationer rör sig som sagt i komplexa banor, därför är det viktigt att alla dessa aktörer, från statliga myndigheter och stora bolag, till forskare och start up:s, ges möjlighet att förverkliga dessa idéer tillsammans.
“Vi måste titta på tallriken – hela tiden”, menar Lovisa. I skolan, restaurangerna och det som frontas i butik. Sverige har nationella mål för att minska matsvinnet och butiker bör även lyfta fram nudging, till exempel genom att undvika mängdrabatter och erbjuda bättre styckpriser. Hon menade också att om vi vill se mångfald i naturen, behöver vi också mångfald på tallriken.
Johan tyckte att i grunden handlar det om kulturen. Vi har dålig förståelse för vad vi stoppar i oss, och den informationen behöver komma från tech-sektorn. Det krävs också insatser av policy-makers och politiker som driver konsumtionen åt rätt håll. Även det som Orkla FoodSolutions gör här med Next is Now är ett bra initiativ där vi får möjlighet att utbyta kunskap med varandra. Han tyckte också att det var “hatten av” till Orkla som tagit fram flera produkter som inte bara är bra, utan jättebra.
I en inspelad intervju med Maria Tilly, marknadsdirektör på Orkla Foods Sverige, frågade Sara om nyheten att Orkla nu ska släppa Anamma-produkter baserade på ärta från Sverige. Maria var väldigt glad att det äntligen var möjligt att göra, eftersom nästan alla våra produkter tillverkas i Sverige, så känns det bra att även kunna använda närodlade råvaror i ytterligare en produkt.
Detta är en typ av innovation eftersom det är SÅ viktigt med smaken i produkterna, menade Maria. Om vi inte har den bästa smaken, så kommer inte konsumenterna heller att vilja ha produkten. Ett arbete som inte har varit helt lätt med den svenska ärtan, men nu är vi äntligen där med en riktigt god smak.
Sara och Maria är också överens om att det krävs mer samarbete mellan olika aktörer, och Maria skickade även med en uppmaning till start up:s, eller människor som sitter med intressanta idéer, att våga ta kontakt med Orkla. Anamma är ett exempel på ett sådant lyckat samarbete där Orkla gick in vid ett ganska tidigt skede, och där det under en längre tid drevs som dotterbolag, innan man till sist integrerade varumärket och lyckades göra det till något riktigt stort.
Vi är vana vid detta, enligt Johan. Tech-sektorn har banat vägen och det har byggts upp ett system för detta. Det finns även ett moget investerarsystem, menade han.
Maria sade att start up:s har en grundläggande roll för innovationer och de är bra på att komma med nya idéer. Sedan kanske man kommer till ett stadie när man behöver kunna skala upp, och då behövs kontaktnät och samverkan. Olika företag är bra på olika saker, små för sina idéer och stora för att få ut innovationerna för den breda massan.
Forskningen är tydlig om att det behövs ett team, det behövs mångfald i innovationsteamen. När det gäller idéer så måste man våga prata om dem. Och man måste vara modig, slog Maria också fast.
Sara menade att vi måste innovera mer kring matsvinn, och hur vi ska komma ifrån det faktum att 30% av all mat som produceras slängs. Efter en kort filmsekvens om just matsvinn, efterlyste hon om det fanns några matsvinnovationer som dagens gäster kunde dela med sig av.
Alltfler entreprenörer tar sig an frågan, enligt Lovisa. Hon gav även restaurang Spill i Malmö som ett bra exempel, då majoriteten av deras råvaror till luncherna består av sådant som egentligen skulle slängas av andra aktörer. Ta efter detta, eller stötta denna typ av restauranger och verksamheter.
Johan var konkret och menade att vi måste bland annat fokusera på att inte generera något svinn alls. Sett ur ett globalt perspektiv så tar vi ju ut 30% av jordens resurser som vi sen bara slänger. Han efterlyste också att fler tech-bolag skulle upp på banan.
Alla idéer blir inte till innovationer, men alla idéer måste få “upp till ytan” och frodas, påstod Maria. Ingen vet var det ska sluta i början av resan, men man måste vara modig och våga prata om sina idéer. Alla regioner i Sverige har olika inkubatorer där man kan få stöd för sina idéer, så prata gärna med någon där.
Johan föreslog att var och en skulle börja där de är. Få stöd från din egen organisation, släkt och vänner. Sätt igång! Bara du gör något. De som lyckas skapa mat utan att involvera naturen, trodde Johan skulle gå en framgångsrik framtid till mötes.
När man väl satt igång, enligt Johans devis, tyckte Lovisa att man kunde kontakta till exempel Vinnova eller Almi. Det finns stora stödsystem för innovationer i Sverige. Även på regional nivå. Och vill man lyckas med att ta fram innovationer som gör stor skillnad för ett bättre klimat, då ska man komma på något som kombinerar att folk konsumerar mindre och är lika lyckliga för det, samtidigt som det bidrar till ekonomisk tillväxt för företagen.
Sara summerade slutligen dagens webinar med de enkla, men briljanta, orden att du inte ska sitta inne med dina bra idéer. Förverkliga idéerna och våga ta de första stegen.
Text: Thomas Adolfsson
Fråga: Jättebra med vego och svenskt, men när kommer vegoprodukter som även är EKO? Förlusten av biologisk mångfald är lika stort hot mot planeten som klimatförändringar.
Svar: Mycket bra fråga och vi hade egentligen tänkt nämna vikten av just det du säger, men tiden var knapp. Vi tror samtliga i panelen att det kommer bli mycket större fokus på biologisk mångfald på tallriken i form av större variation av olika sorters grödor. Idag äter vi endast en få antal av de grödor som vi egentligen skulle kunna, och borde, äta i Sverige. Men det krävs även större fokus i hela debatten kring biologisk mångfald.
Till årets klimatvecka har kocken Ulrika Karlsson tänkt rejält utanför boxen och gjort en BBQ-rätt på Laxqueneller i buljong från Abba. Från hyllvärmare till en
Vällagad och spännande husmanskost är ledordet för Per Månsson som serverar cirka 200 elever i matsalen varje dag. För Fast Fusion Climate Week har han
Victoria brinner för att jobba klimatsmart och för att göra eleverna nyfikna. Genom att engagera dem med “från jord till bord tänk” har hon både
En klassiker i klimatsmart tappning blev resultatet när köksmästarna i Partille kommun skulle ta fram en maträtt till Fast Fusion Climate Week. Med målet att
Vår webbplats placerar cookies på din enhet om du har godkänt det i webbläsarinställningarna. Cookies används för att förbättra webbplatsen, samt för analys och intressebaserad reklam.
Läs mer om Orklas behandling av personuppgifter, inklusive rätten till tillgång
