Climate Week – en liten idé i Eslöv blev stor över hela landet

Fler än 20 kommuner, 165 skolor och 100 000 elever har under förra veckan ätit klimatsmart varje dag, fått ner CO2-utsläppen och tävlat om att få en tacotruck till skolan.

Climate Week – en liten idé i Eslöv blev stor över hela landet

Fler än 20 kommuner, 165 skolor och 100 000 elever har under förra veckan ätit klimatsmart varje dag, fått ner CO2-utsläppen och tävlat om att få en tacotruck till skolan.

Efter ett möte med Burlövs kommun, där man tidigare kört en klimatvecka tillsammans med Orkla FoodSolutions, började måltidplanerarna i Eslöv, Michael Hallström och Charlotte Holm Brodersen, skissa på idén om en Climate Week tillsammans med kollegorna vid Helsingborgs stad. Från början var det tänkt att det skulle vara ett samarbete kommunerna emellan, men snart var många fler skolor med på tåget.

Ett år senare gick Climate Week av stapeln med fem klimatsmarta måltider under en vecka, tävlingar, extra lektioner och information som man hoppas når ända hem till hemmen och föräldrarna.

– Alla har som mål att börja göra mer hållbar mat, men till vardags möter vi fördomar kring det. Det är en stor utmaning för oss, liksom för andra kommuner. Inför Climate Week ställde vi oss frågan hur vi kan få barn, föräldrar och kökspersonal att tycka att klimatanpassad mat är en bra idé?, säger Michael och Charlotte.

Nu hoppas de att detta bara är starten på något och att någon annan kommun tar vid stafettpinnen och planerar klimatveckan nästkommande år.

Vad är fördomarna kring klimatsmart mat?

Att klimatsmart mat bara är vegetarisk. Och att man inte blir mätt på vegetarisk mat, att det inte är tillräckligt med protein i. Men alla måltider näringsberäknas i ett digitalt kostprogram och går efter livsmedelsverkets riktlinjer.

Hur jobbar du med att få barnen mer nyfikna och förstå vikten av att äta klimatsmart?

Jag tror det är i köket det händer så jag säger ofta till eleverna att komma in och testa, smaka och prova. Att öppna upp köket och våga välkomna de som är nyfikna, det ger så mycket tycker jag. Både för mig personligen och för eleven.

Ett tips är också att börja med en så kallad semirätt där man till exempel använder 50 procent kött och mixar med 50 procent vegetarisk färs. Man tar det successivt för att sedan gå över helt till vegetariskt, då vänjer sig eleverna på ett annat sätt.

Vad serverades under årets Climate Week?

Vi ville skapa en meny utifrån barnens favoriter, som vi “twistar till” för att de ska bli klimatsmarta. Första dagen var det köttbullar. Inte vilka som helst, utan vi har ändrat på innehållet och gjort en ängsköttbulle med hälften KRAV-märkt nötfärs och hälften ärtprotein, vilket halverar koldioxidutsläppen.

Det blev även fisktacos och sista rätten för veckan blev en superbowl gjord på kylskåpsrens. En bowl med havreris som bas, vilket smakar precis som sushiris. Vi misomarinerade morötter och kanske blev det fisk över från tacon.

Vad hoppas ni förmedla med Climate Week?

Budskapet är att vi alla tillsammans kan göra en förändring och att vi kan äta planeten hel. Vi behöver inte vända runt hela världen, utan små skillnader spelar roll. Över 20 kommuner och 165 skolor var med och vi kommer se att vi kan skapa skillnad. Vi hade bara EN helvegetarisk dag, för att visa att hållbarhet kan vara annat än enbart vegetariskt.

Tallrik med mat från Fast Fusion Climate Week, med en servett liggande bredvid.

Och vad hoppas ni få för resultat?

Varje dag åt över 100 000 elever över hela Sverige det som vi har kreerat ihop tillsammans med Helsingborgs stad. Vi vill gärna ha resultat, så vi kommer mäta matsvinn och CO2 som vi tillsammans sparat under denna vecka.

Hur får ni mer er eleverna på klimattåget?

Vi hade en matsvinnstävling under veckan, och alla som var med tävlade om en tacotruck som kommer ut till skolan. Vi tycker att det är viktigt att jobba med matsvinn och få med barnen på banan. Det ska bli intressant att se hur mycket de sparade.

Allt kommunicerades på barnens nivå, som exempelvis ”istället för detta kan du ladda mobilen 200 gånger”. Så att vi faktiskt når barnen.

Hur skapar man en klimatanpassad meny?

I veckan fokuserade vi på råvaror som kommer härifrån och som är i säsong den här perioden. Från början hade vi till exempel ett recept på en mangosalsa, som blev ändrad till äppelsalsa. Budskapet var att man ska tänka på vad som finns runt husknuten.

Hur intresserade är eleverna av klimatet och maten?

Det är olika strategier till olika åldrar. Vi har förskolebarn som är ganska öppna och nyfikna, de slänger inte mat på samma sätt och är duktiga. Fram till 10-årsåldern äter de ofta den mat vi serverar utan att blinka, så länge det inte är för mycket mixat. Från årskurs 4 är det en större utmaning. De som börjar prata om klimatet är mer äldre barn, som på gymnasiet, som även efterfrågar mer vegetarisk mat, samtidigt som de också slänger mer mat.

Kock som står i kök och håller plåtar med mat på.

Hur jobbar ni för att möta fördomar?

Vi vill komma ut i hemmen och nå föräldrarna. Vi har gjort receptkort och la ut dessa i alla matsalar, och hoppas att eleverna tar med recepten hem till mamma och pappa. “Titta vilken god och bra lasagne vi fick idag”. Då kan vi få till förändring även där, och visa att man kan göra klimatsmart mat med barnens favoriter.

Varje gång vi får feedback eller mail tar vi det seriöst och svarar på det. Vi ändrar också strategin om vi går för långt. För det händer också att vi gör det. Vi har mål, men det viktigaste är att det kommer mat i magen. I början av terminen hade vi två nya maträtter i veckan, men det blev för mycket. Så vi lyssnade och ändrade det och går nu mer sakta fram.

Hur jobbar ni vidare för klimatet i skolrestaurangen resten av året?

Vi har fått kontakt med hem- och konsumentläraren på en av skolorna i Eslöv och arbetet kommer gå vidare via henne. Vi använder hemkunskapen för att ta detta vidare och nå ut till våra elever. På så vis blir det inte konstigt för barnen och det blir inte nytt för dem. Målet är att vi ska göra någon form av matkollo till nästa år.

Vi kommer fortsätta mäta matsvinnet två gånger om året som vi redan gör. Från 2018 har vi sänkt vårt serveringssvinn från 41g/portion till 28g/ portion, vilket motsvarar 500 000 kr om året.

Vad händer med Climate Week nu när veckan är slut?

Alla skolor har samma utmaningar och söker samma lösningar. Men vi behöver inte sitta i 20 kommuner och försöka, vi kan göra det tillsammans, framför allt i vårt dagliga arbete. Nu har vi startat ett samarbete över flera kommuner och kanske är detta en start på något större. För vi kan göra mer tillsammans än ensamma på olika håll, och kanske har andra fler idéer man kan haka på. Och nu när vi är två kommuner som arrangerat årets Climate Week, kanske vi vill ge vidare stafettpinnen till att sköta planeringen för nästa år.

Text: Karin Ericson

Kockarna Charlotte och Michael.

Dela med andra

Läs också…