De kan bli stadens första köttfria skolrestaurang

De klättrar stadigt på White Guides Juniors lista och lagar all skolmat från grunden. Köksansvariga Maria Sundberg har dessutom siktet inställt på att de ska bli Sundsvalls första köttfria skolrestaurang.

De klättrar stadigt på White Guides Juniors lista och lagar all skolmat från grunden. Köksansvariga Maria Sundberg har dessutom siktet inställt på att de ska bli Sundsvalls första köttfria skolrestaurang.

Vi fick en pratstund med Maria Sundberg, köksansvarig på Skönsmons F-6 skola i Sundsvall. Vi frågade bland annat hur man får broccolisåsen att röstas fram till skolans populäraste rätt, och hur man tar in pedagogik i skolrestaurangen.

Ni har bestämt er för att ha övervägande grön meny - hur jobbar ni och varför?

– Anledningen är den stora klimatfrågan som är så aktuell, och att vi vill påverka den stora massan. Det är många på en skola som man kan påverka och man lära de små barnen att äta vegetarisk mat. Vi tror att det är framtiden. Om vi lär är de små, blir det naturligt för dem när de blir äldre, säger Maria.

– Jag är inte själv vegetarian men känner att det här är viktigt och brinner för detta, och vill visa att det faktiskt är gott. Vi vill lära barnen hälsosamma matvanor för att de ska hålla sig friska länge. Minst 55,5% av det vi handlar är KRAV och ekologiskt. Vi har inte mycket nötkött utan använder höns och kyckling, alltid svenskt och alltid MSC-märkt fisk. Och vi bakar även allt bröd själva.

Hur ser då skolans "Topp 5"-lista ut?

  • Pasta med broccolisås
  • Vegetarisk gulaschsoppa
  • Cowboysoppa (men alla soppor är populära)
  • Tacos (och där brukar vi använda sojafärs)
  • Stekt korv, potatismos och tortellinigratäng

På topplistan hittar vi alltså en broccolisås. Hur får man barnen att gilla vegetarisk mat?

– Vi började med vegetariskt en gång i veckan och sedan har vi ändrat mycket på matsedeln. Det som går bäst är pasta, pastasåser och gratänger. Vi har nog lärt dem att äta detta. Nu har vi utökat och börjat använda Anamma Formbar Vegofärs till biffar, och Anamma Vegobitar, som man kan ha i gryta exempelvis.

– Det är lite blandat hur det tas emot. En del tycker det är jättebra och gott. Men det går väldigt bra. Vi har elevråd där vi får mycket feedback och varje år får eleverna vara med och rösta fram 5 topprätter som garanterat kommer på nästa termins meny. Flera vegetariska rätter är med i toppen.

Ni nominerades till årets skolrestaurang 2020 i White Guide Junior - vad är nästa mål?

– Vi kom på plats 17, och har klättrat från föregående år. Så nästa år får vi väl sikta på topp 10, menar Maria. Vi har som mål att inför år 2021 bli Sundsvalls kommuns första köttfria skolrestaurang. Vi tänker att om vi får med rektorer, personal och andra chefer, så vill vi servera tre vegetariska/vecka och två fisk/vecka. Vi tänker också att om allt går som vi vill, ska vi köra en mjölkfri dag också. Med tanke på klimatet.

Ni jobbar mycket med pedagogiken i skolrestaurangen - hur då?

– Vi brukar ha utställningar i matsalen. Nu ska vi till exempel ha en sockerutställning som vi håller på att jobba fram, där vi illustrerar hur mycket socker olika saker innehåller. Vi vill till exempel inte använda sylt och ketchup till allt eftersom det innehåller mycket socker. Just nu har vi Skördefest som tema på utställningen då vi visar upp rotsaker som skördas nu på hösten.

– Sen har vi även bordspratare på borden, där vi lyfter olika budskap och allt möjligt, samt en tavla i matsalen där vi skriver upp hur mycket matsvinn vi har. I skolmatsalen har vi satt upp ett mål om att minska matsvinnet till 6 kg/dag och när vi nått det målet sänker vi det till 5 kg. Vilket vi symboliserar med mjölktetra för eleverna.

– Sen har vi också en gubbe som antingen kan vara glad eller sur beroende på om det varit en bra eller dålig klimatvecka. Då kan man ibland höra att barnen säger att de sett att det är en glad vecka.

Hur jobbar ni med matsvinnet på skolan?

Det vi kan påverka är främst kökssvinnet. Livsmedelsverket har ändrat rekommendationerna så att vi nu får ta rester från salladsbuffén och kan använda överblivna grönsaker till soppa eller biffar till exempel. Vi tar reda på matrester och har som extrarätt dagen efter, eller gör om till en annan maträtt. Om det är pasta kan det bli gratäng till dagen efter. Att ta hand om matsvinn gör också att vi får bättre ekonomi och kan handla bättre råvaror, KRAV-märkt och ekologiskt.

Miljöbild med klocka och tavlor från Skönsmons skola.

Ert kök har Instagram - vad händer där?

Vi försöker göra inlägg minst tre gånger i veckan på @rest_skogsglantan. Vi lägger ut vad vi gör, vad vi lagar, om våra olika utställningar i matsalen, när våra småkockar kommer hit på tisdagar lägger vi ut om det. Man gör ju mer än att bara laga mat när man jobbar i ett skolkök. Vi vill också visa föräldrarna vad barnen äter. Ibland kommer barnen hem och säger att de inte ätit för det fanns ingen mat, men på Instagram får man se att det finns.

Du har jobbat med konceptet Hälsa på Maten. Har det hjälpt dig och vad tyckte du?

Ja vi fick det till våra småkockar som är här en gång i veckan. De fick den i avslutningspresent. Tanken är att de ska jobba med den på hemkunskapen. Hemkunskapsläraren tycker den är jättefin och har hämtat inspiration där själv.

Vi försöker ha samarbete med skolan. När sexorna har hemkunskap kommer jag in och pratar hur man tänker kring en veckomeny. Sedan får de göra en egen veckomeny och komma in till oss och hjälpa oss att laga maten och salladen.

Affischer med S, R och P på, vilket står för Soja, Rödbeta och Potatis.

Vad ser du för trender inom skolmaten?

– Jag tror på det här med vegetarisk mat. Från början kan det få motstånd, men man måste vara tjurig och ihärdig. Det är framtiden. Potatis är de jättedåliga på att äta. Jag vet inte om det är en trend, men så fort det är kokt potatis så slängs det mycket. Men klyftpotatis och stekt potatis går hem, avslutar Maria.

Text: Karin Ericson

Maria Sundberg.

Dela med andra

Läs också…