Hon satte måltidspedagogik på kartan

Grunden för våra levnadsvanor och hur vi äter sätts redan i förskoleåldern, och i den senaste läroplanen från 2019 blev hållbara levnadsvanor en del av läroplanen. Hanna Sepp är universitetslektor vid Högskolan i Kristianstad, och var den som introducerade begreppet måltidspedagogik i Sverige 2013. Då var det ingen självklarhet med pedagogik kring måltiderna i skolan, men Hanna är definitivt inte den som ger sig. Idag driver hon företaget Läromat AB och utbildar landets alla måltidspedagoger i hur man kan öka barns intresse för mat på ett lustfyllt, enkelt och praktiskt sätt. Vi har pratat med Hanna Sepp om allt från "Håriga mackan" till Saperemetoden.

2021-01-29

Hanna Sepp.

HANNA, DU GJORDE BEGREPPET MÅLTIDSPEDAGOGIK KÄNT I SVERIGE. VEM ÄR DU OCH VAD GÖR DU?
“Jag är universitetslektor vid Högskolan i Kristianstad, främst vid Gastronomiprogrammet och lärarutbildningen, och driver även mitt eget företag Läromat AB, där jag utbildar kockar och pedagoger i måltidspedagogik.

Jag startade Läromaten när jag inte kunde uppfylla mina mål om att få in måltidspedagogik som ämne vid universiteten. Då tänkte jag, att då får jag väl göra det på annat sätt. Idag är kommunerna våra största kunder.

VARFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT ATT FÅ IN MÅLTIDSPEDAGOGIK I SKOLAN DÅ?
“För att vi vet att grunden till våra matvanor läggs i tidig ålder, då man är 3-5 år. Sannolikheten är större att man behåller matvanorna senare i livet. Det är svårare att lära sig äta nya saker som vuxen, och därför är förskolan så viktig.”

DU ANVÄNDER EN METOD SOM HETER SAPERE, VAD ÄR DET?
“Med metoden använder barnen alla sina sinnen för att upptäcka mat och livsmedel, på ett lustfullt och roligt sätt. Det var Grythyttan som tog Saperemetoden till Sverige och från början var det faktisk ett svenska-projekt för att få barn att beskriva sina sinnesupplevelser med ord. Man upptäckte att barnen samtidigt började äta mer grönsaker i skolrestaurangen och insåg att här fanns något spännande.”

HUR GÅR METODEN TILL?
“Det handlar om att göra den okända maten känd för barnen. Om man serverar grönsaker i många olika former gör man det okända känt. Om man bara ätit morotsstavar och gillar det, kanske man är redo att testa i en ny form, som rårivet eller tillagat. När man är förtrogen med morötter kanske man kan ta nästa rot, rödkål eller rotselleri. Det handlar om att upptäcka steg för steg. Och det sista steget är att smaka.”

“Tänk på det här med insekter som proteinkälla. De flesta av oss slänger sig inte över det, utan vi behöver känna oss trygga med det livsmedlet först. Vi kanske tittar på det, om vi är barn kanske vi ritar av insekterna, sniffar på dem och gör det många gånger innan vi smakar. Ofta hoppar man över alla dessa steg och säger ”smaka på det”. Logisk argumentation fungerar inte med barn utan det behöver ske på barnets villkor.”

HUR SKA MAN FÅ IN DETTA I SKOLAN?
“Även om det ingår i förskolan att man ska jobba med hållbara levnadsvanor och att måltiden är en del av det, så har man inte någon plan för hur man ska jobba med det, för det är ganska nytt. Kockar och pedagoger hör ofta till olika organisationer, därför måste cheferna samarbeta och vara överens om hur det ska ske och var kostnaden ska tas.”

OM JAG VILL JOBBA MED MÅLTIDSPEDAGOGIK, HUR SKA JAG DÅ GÖRA?
“Vi har sex webbaserade utbildningar som är teoretiska: Saperemetoden, Frukt och grönt med färg, Steg-för-steg-metoden (koppmetoden på engelska), Den pedagogiska måltiden och Från jord till bord, samt Kökets naturvetenskap och teknik.”

“Om man vill bli diplomerad måltidspedagog så går man även en handledarutbildning som sker i den egna verksamheten med handledning av oss på Läromat. Syftet med den utbildningen är att jobba aktivt med barnen och handleda sina kollegor så fler i verksamheten kan jobba med måltidspedagogik. Det är inte ett projekt, utan ett förhållningssätt som ska genomsyra verksamheten.”

HAR DU TRE TIPS SOM MAN KAN GÖRA DIREKT I SIN FÖRSKOLA?

  1. Använd fruktstunden till en liten Saperesamling. Undersök det vi ändå ska sitta och äta tillsammans med alla våra sinnen.
  2. Låt barnen servera. Barnen får förbereda frukten och de får berätta om vad de kommer servera. Detta klarar även en ettåring fast de inte har ett språk.
  3. De vuxna kan börja leta ord själva och spara på ord. Så att de i sin tur kan hjälpa barnen att hitta orden. Vi säger så ofta gott och inte gott, men varför gör vi det? Hoppa över ordet ”gott” och säg ”jag tycker att detta smakar bra för att det är så saftigt”.

VAD TROR DU JUST NU ÄR DET VIKTIGASTE FÖR ATT FÖRBÄTTRA FOLKHÄLSAN PÅ SIKT?
“Att kött ska vara ett tillbehör och inte en huvudkomponent. Och att vi ska lära oss att äta efter säsong och upptäcka de fantastiska grönsaker vi har i Sverige som persiljerot, svartrot, majrova och kålrabbi. Det finns så mycket mer än tomat, gurka och sallad.”

TILL SLUT, VAD ÄR “HÅRIGA MACKAN”?
“I Tomelilla hade vi ett projekt för att jobba med frukt och grönsaker med barnen. Dels gjorde vi en egen smoothie med steg-för-steg-metoden och sedan en smörgås i form av ett ansikte med ögon, mun, näsa och hår i form av grönsaker. Barnen tycker det är jätteroligt att plocka och smaka, och plötsligt kanske de provar något för första gången. Till exempel om barnet inte tycker om ärtor, men så gör man en macka med ärtor som örhängen, och då lägger barnet kanske på ärtorna ändå, för nu är det ju örhängen! Kanske barnet lägger groddar som hår som ser busigt och fint ut.”

“När barnet väl ska äta kanske hon petar bort det, men det är det första steget i att göra det okända känt. Mackan har blivit ett stående inslag på förskolans fredagsmys för att barnen tycker det är så kul. Skolan dukar fram rester från veckan som barnen får dekorera sina mackor med, och de äter upp allt för att det är så roligt. Det är jättebra ut ett hållbarhetsperspektiv. Barnen döpte det till “Håriga mackan”. Barn tycker om att döpa saker till något som låter äckligt och som vuxna vill ta avstånd från. Desto äckligare vi tycker att det låter desto bättre tycker barnen det är för då blir det deras egen grej.”

Tips: Sök måltidspedagogik på Youtube. Många av de som gått utbildningen lägger upp filmer med exempel från sina verksamheter.

HAR DU NÅGOT BRA EXEMPEL PÅ KOMMUNER SOM FÅTT IN MÅLTIDSPEDAGOGIK?
“I Trelleborg så jobbar nu kockar och pedagoger som gått våra utbildningar på Läromat med detta. Där har man satsat stort och utbildat många både inom kök och pedagogik. I Helsingborg finns många förskolor som gör detta, men där har man en annan organisation. I Rinkeby och Kistas alla förskolor, där många, både barn och pedagoger, inte har svenska som modersmål, har vi jobbat med detta som ett kultur- och språkprojekt, och då är Saperemetoden jättebra för man hittar ord tillsammans med barnen.”

Text: Karin Ericson

Karin Ericson


Vidare läsning

Next is Now – vår plattform kring framtidens mat.

Skoltrender och tips.

Inspiration och recept i vårt gröna skolkoncept Hälsa på maten.

Hur du planerar din egen klimatsmarta veckomeny.

Läromats hemsida maltidspedagogik.se