Enhetschefen som börjat laga mat med eleverna

Det började med stök och slutade med att eleverna bad om att få recepten. På Svenshögskolan i Burlöv bjöd man framgångsrikt in sjätteklassarna i köket för att skapa mer engagemang och bättre kunskap kring hälsa och hållbarhet.

Det började med stök och slutade med att eleverna bad om att få recepten. På Svenshögskolan i Burlöv bjöd man framgångsrikt in sjätteklassarna i köket för att skapa mer engagemang och bättre kunskap kring hälsa och hållbarhet.

En gång i veckan, under ett helt år, har enhetschefen i Burlövs kommun, Kim Andersson, tagit på sig förklädet och ställt sig i köket tillsammans med ett gäng elever från sjätte klass på Svenshögskolan. En skola som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område.

Målet med att involvera barnen var att öka deras förståelse mellan mat och hälsa. Något som skapade en dialog mellan elever och lärare och som gett oväntade insikter. I projektet har Kim använt materialet ur Hälsa på Maten – ett koncept och en kokbok framtagna i samarbete mellan oss på Orkla FoodSolutions, folkhälsovetare, kostchefer, pedagoger och kockar. Detta har dessutom gett ringar på vattnet och inspiration till fler projekt, med start i förskolan.

Varför bestämde ni er för att arbeta med Hälsa på Maten?

– Vi som jobbar med mat, och även föräldrar, vet varför vi behöver äta bra. Men barnen vet inte det. Därför ville vi jobba med konceptet Hälsa på Maten i skolan och involvera eleverna i matlagningen. I ett år, en gång i veckan, har jag haft sex elever från årskurs sex i köket, som fått laga recept från boken tillsammans med mig. Vi har samtalat och haft en dialog om hälsa och hur det ser ut hemma hos eleverna.

Skolelev läser i kokboken Hälsa på Maten.

Hur har projektet tagits emot av eleverna?

– Först var det spännande att slippa lektionerna, man känner att man kommer undan. Men jag är hård i köket så det blev en liten chock för dem. Det blev en barriärbrytare. Men mat förenar och slutar alltid med någon form av aha-upplevelse i form av ”alltså denna smoothien var jättegod”, eller “jag trodde aldrig jag skulle äta spenat”.

– Eleverna är skeptiska i sexan, det är mycket ”jag vill inte” och rynkande på näsan. Men jag säger att alla ska vara med och smaka, och det slutar med att de tackar för att de fick komma. Efteråt har de tjatat om recepten för de vill visa sina föräldrar. Det chockade mig lite faktiskt. Det har varit kul.

Hur upplever du kunskapen om mat och hälsa hos unga idag?

– Kunskapen är väldigt låg kring sambandet mellan prestation och det man äter. Det är ett stressat samhälle, där snabbmat och tidigare lyxprodukter som godis, kakor och läsk har blivit en vardag för många barnfamiljer.

– Men man kan alltid hitta infallsvinklar som till exempel idrott, och fråga ”hur tror du att stjärnorna äter”. När jag berättar att Messi är vegetarian och bara äter växtbaserad kost. Då börjar folk tappa andan. Tjejerna här har ofta ett större intresse och vill visa vad de kan. De besitter ganska mycket kunskaper och hjälper till mycket hemma. Men de känner inte till sambandet mellan hälsa och mat.

Har ni lärt er något av det här projektet?

– Det vi insåg var att vi måste börja jobba med detta redan på förskolenivå. Projektet har lett till att vi gjort ytterligare en satsning som vi kallar “family style”. Då vi lagar allt i glasburkar för att man ska kunna se allt, och vi serverar all mat på bordet istället för på en serveringsvagn som det bukar vara.

– Så Hälsa på Maten har definitivt gett ringar på vattnet. Nu vill vi kunna jobba med det under en längre tid och se om det blir förändring i skolan. Vi har ju nu möjligheten att följa de här barnen från förskolan till de går ut nian.

Skolelev som lägger upp mat i formar i ett kök.

Du berättade att ni även fått nya insikter om era elever. Vilka är dessa?

– Vi har alltid trott att i detta område är det viktig att ha förstärkt mat och mellanmål. Men det visade sig när vi började prata, att av femtio elever var det ungefär fem stycken som inte fick en hel lagad middag när de kom hem från skolan redan klockan halv tre. För deras mammor är ofta hemma. Det är inget vi har vetat om. Tvärtom har vi fokuserat på att öka upp portionerna och tänkt att det är extra viktigt i ett utsatt område. Men det är kanske viktigt i helt andra områden där barnen blir lämnade sju på morgonen och hämtade sex på kvällen. Här kanske det är helt andra insatser vi behöver göra.

Vad tycker du om materialet till Hälsa på Maten?

– Formatet på själva kokboken är bra. Det tilltalar barnen och den är ju till för dem. Det jag lärt mig är att vi som jobbar med mat, och vet exakt vad man kan och bör äta, är extremt dåliga på att kommunicera. Mitt nya kall är att få ut den informationen. Hälsa på Maten kan vara en bra del av det. Man jobbar lekfullt med bra mat och grönsaker. Sedan när du kommer längre behöver du mer djup och bredd och veta varför. Varför du till exempel inte ska äta socker direkt när du vaknar eller innan skolan.

Text: Karin Ericson

Kim Andersson.

Läs mer om konceptet Hälsa på Maten och kika i kokboken

Dela med andra

Läs också…