En hållbar och hälsosam skolmåltid är viktig för både barnen och planeten vi bor på. Nu behöver vi få med alla på den förändringsresa som måste ske, allt från rektorer, pedagoger och föräldrar.
Sedan FN:s 17 globala mål presenterades har vi kommit en bra bit, men vi har tyvärr långt kvar. Dags att kavla upp ärmarna ordentligt om målen ska nås till 2030. Minskat matsvinn är en av pusselbitarna för att lyckas.
Onsdagen 27 januari 2021 var det dags för vårt femte Next is Now: Good Morning, och vi inledde det nya året med att sätta barnen, hälsan och hållbarheten i fokus.
Morgonens gäster var Birgitta Larsson, skoldirektör i Karlstads kommun, Anna Lindelöw Mannheimer, från Frisk Mat & Food Pharmacy, samt Kim Andersson, måltidsutvecklare i Burlövs kommun, och vi guidades i vanlig ordning genom sändningen av Sara Westerlin, Customer Activation Manager från Orkla FoodSolutions.
Sara inledde programmet med att fråga gästerna VARFÖR de vill vara med och göra skillnad.
Kim kommer ursprungligen från den privata sidan, och menade att där sker förändringar naturligt hela tiden. Detta borde även anammas inom offentliga verksamheter och skolor. Här har det varit enkelspårigt och lite tråkigt under en längre tid, så det vill han försöka vara med och förändra.
För Anna så är engagemanget personligt. De som arbetar med Frisk Mat är ett gäng eldsjälar som inte kunde sitta still längre, inte minst då en av fyra svenskar riskerar att dö i förtid på grund av dåliga kostvanor. Hon kommer från kommunikationssidan, och vill försöka vara med och förändra genom att sprida alla positiva initiativ som sker.
Birgitta menade att det finns inget viktigare uppdrag än att ge våra barn och ungdomar en så bra start som möjligt. Vi KAN verkligen göra skillnad i skolan. Skolmåltiden ska vara en del av utbildningsuppdraget, men det är tyvärr en underutnyttjad resurs i dagsläget.
Anna berättade kortfattat om det arbete som de gör med Frisk Mat, som är tänkt som ett community för alla som arbetar med mat inom den offentliga sektorn.
På hemsidan så är ambitionen att förmedla och sprida allt från recept, inspiration och hållbarhetstips, till utbildningsmaterial, svinntips och mycket mer.
I Karlstad har man en skola som har skapat ett Green Room, där man serverar vegetariska skolluncher för sina elever.
För att lyckas med satsningarna, så menade Birgitta att man har lyckats få politikerna att sätta politiska mål som är kopplade till detta arbete. De har också knutit ihop de nationella styrningarna med de lokala, så det blir ett direkt uppdrag för de som arbetar med deras skolmåltider.
Under programmet fick tittarna även ta del av en förinspelad intervju med Magnus Naess och David Liebe, som båda arbetar med de skolluncher som serveras på Globala gymnasiet i Stockholm. De berättade bland annat om sin framgångshistoria med att enbart servera vegetarisk skollunch sedan 2009, samt gav alla tittare tips på hur de kan arbeta för att minska sitt matsvinn.
Sara bjöd även på en intervju med Marcus Nilsson Schön, kulinarisk kreatör på Orkla FoodSolutions. Marcus är en av de som arbetat flitigt med framtagandet av vår kloka kokbok för barn och pedagoger – Hälsa på Maten.
I boken finns mängder med enkla och goda recept som barnen kan vara med och tillaga, samt smart och rolig pedagogik kring den mat vi stoppar i oss.
Sara nämnde även konceptet Fast Fusion Climate Week, ett initiativ för att skapa en klimatsmart vecka i skolorna. Under denna vecka ligger fokus på god och hälsosam mat, samt på all möjlig pedagogik runt detta. Inte bara i matsalen, utan på hela skolan och ända hem i hemmen till föräldrarna. Hösten 2020 deltog över 21 kommuner i vår gemensamma satsning, och vi kommer naturligtvis att köra i höst igen. Du hänger väl med!?
Under programmets gång fick vi även ta del av en stor mängd inkomna frågor från nyfikna tittare. Exempelvis gavs det tips på vad man kan servera mer än en smörgås till “mellis” och dagens gäster gav även inspel kring hur vi får barnen att faktiskt äta mer hälsosamt.
Hur vi ska nå ut hela vägen till pedagoger, rektorer och föräldrar är en av de funderingar som de flesta verkar ha, och Birgitta var inne på att vi måste göra det tillsammans. Hela vägen från politikerna, via skolorna, och in i hemmen.
– Skolmålen finns redan där, det gäller bara att vi synkar oss. Och arbetar tillsammans, sa Birgitta.
För att ta del av ännu fler frågor och svar, samt för att höra mer utvecklade resonemang kring detta högintressanta ämne, rekommenderar vi varmt att du kikar på sändningen i efterhand. Sändningen finner du längst upp på denna sida.
Har du inte tid eller möjlighet att titta på hela sändningen i efterhand, så går det naturligtvis alldeles utmärkt att bara lyssna på sändningen under din morgonpromenad eller på väg till jobbet.
Text: Thomas Adolfsson
Fråga: Hur kan man få tag i Hälsa på Maten-boken?
Svar från Sara Westerlin: Du kan läsa mer om konceptet Hälsa på maten via denna länk, och vill du beställa några egna exemplar av kokboken så finns där också en länk till beställningsformuläret på konceptsidan.
Fråga: Mycket intressant med ett Green Room. Vilken åldersgrupp/åldersgrupper har möjlighet här? Hur kom ni fram till rätt placering av ert Green Room?
Svar från Birgitta Larsson: Hos oss i Karlstad är det gymnasieungdomar men jag ser inget hinder för att införa något likande också på grundskolan. Rätterna är varierade, goda och en fröjd för ögat. Jag tror det har betydelse att det inte bara är ett vegetariskt alternativ utan att man ser att det även går att variera den vegetariska maten på samma sätt som den övriga skollunchmaten, där det oftast finns flera alternativ.
Fråga: Kunskapshöjande aktiviteter för föräldrar?
Svar från Kim Andersson: Vi har gjort många olika aktiviteter såsom en klimatsmart middag och quiz för föräldrar på kvällstid, så de får smaka på den maten som vi serverar barnen. Där har vi haft “goodie bags” och med tips om hur vi tänker och jobbar kring svinnet och råvarorna som vi arbetar med. Det är viktigt att fortsätta nå föräldrarna, men framför allt så når vi barnen via föräldrarna.
Fråga: Hur jobbar ni aktivt med att sänka salt- och sockerhalten i skolmat såväl som inom sjukvården, och hur jobbar Orkla med samma sak i sina produkter?
Svar från Kim Andersson: Det finns tydliga och hårda regleringar från Livsmedelsverket om hur lite socker och salt som skolorna ska arbeta med i måltiden i skolan.
Svar från Anna Lindelöw Mannheimer: Viktigt att tänka på i dessa sammanhäng är också att skolan inte får ”förbruka” hela det rekommenderade intaget som anges som referens för en åldersgrupp, utan att den mängden ska räcka till dagens alla måltider. Därav är Livsmedelsverkets råd väldigt återhållsamma, med all rätt.
Fråga: Skulle det kunna vara enklare om lunchen blir schemalagd? Kanske mer tid.
Svar från Kim Andersson: Jag tror absolut på att det skulle underlätta med schemalagda luncher. Det gör att kök och pedagoger tillsammans måste engagera sig i matsalen och jobba fram olika samtalsämnen, etcetera, i en lärmiljö som är fantastisk.
Svar från Birgitta Larsson: Lunchen är schemalagd, men det tas inte närvaro. På gymnasieskolan tror jag det är svårt att införa obligatorisk lunch eftersom många av eleverna är myndiga. På grundskolan är det annorlunda, speciellt i de lägre åldrarna. Där borde det vara möjligt. På en av våra gymnasieskolor, där vi såg att många elever hoppade över lunchen, beslutade rektor att låta en lärare gå och äta med klassen under några veckor. Då började många fler äta lunch och det fortsatte även när de inte längre hade någon lärare med sig. Mer lugn och ro i lunchrestaurangerna skulle säkert vara bra. Vissa tider kan det vara trångt och stressigt.
Fråga: Hemkunskapen i skolan skulle kunna ta större ansvar?
Svar från Kim Andersson: Framför allt så tror jag på att involvera hemkunskapen i skolrestaurangerna. Så att man serverar, pratar och lagar mat med samma råvaror. I vår nya skola som vi håller på att bygga, där kommer hemkunskapen/matlabbet att ligga i anslutningen till skolrestaurangen och arbeta tillsammans.
Svar från Birgitta Larsson: Hemkunskapen har en viktig funktion att fylla men jag tror att många ämnen kan bidra. Kost och hälsa kan precis som entreprenörskap, miljö och internationalisering gå som en röd tråd genom många ämnen.
Svar från Anna Lindelöw Mannheimer: Ja absolut, men frågan är om det räcker? Maten skulle naturligt kunna integreras i alla delar av skolas undervisning. Det segment som finns i idrotten kopplat till hälsosamma livsstilsvanor kan utökas. Och utöver det praktiska i hemkunskapen kan man prata mat kopplat till religion (maten som kulturbärare), till samhällsutveckling (vad innebär maten för samhällsekonomin), till biologi (vad händer i kroppen när vi äter), osv. Det för att öka förståelsen av hur stor del av våra liv som faktiskt kretsar runt något som lätt nedvärderas till en supportfunktion i skolvärlden.
Linda Dahlberg och Marcus Nilsson Schön heter projektledarna bakom 2024 års version av Fast Fusion Climate Week. Här delar de lite av sina tankar och
Jana Issa och Alva Sigfridsson från Engelska skolan i Borås tog hem vinsten i Kockduellen 2024 med sin ravioli fylld med Formbar Baljväxtfärs från Anamma.
Det var första året som Lerums kommun medverkade i Fast Fusion Climate Week – men definitivt inte det sista. Att ha med två av kommunens
Har vi råd med hållbarhet? Hur löser man dagens lunch i framtiden? Vad är så kallad hybrid-matlagning? Hur lagar man bra mat för en liten
Vår webbplats placerar cookies på din enhet om du har godkänt det i webbläsarinställningarna. Cookies används för att förbättra webbplatsen, samt för analys och intressebaserad reklam.
Läs mer om Orklas behandling av personuppgifter, inklusive rätten till tillgång
