Stellagalan jobbar för en mer jämställd bransch

För tredje året i rad har Stellagalan uppmärksammat kvinnor i branschen genom en årlig prisutdelning och ett forum för debatt. Den 21 september korades årets vinnare inom 9 kategorier där årets Stellakock blev Elvira Lindqvist från Fotografiska i Stockholm. Men varför behövs en gala endast för kvinnliga pristagare och har det gjort någon skillnad? Vi tog ett snack med Anna Lind Lewin, kommunikationsexpert som jobbat med bland annat Skånska drycker och Svenska Bin. Samt styrelsemedlem i Stellagalan.

2020-09-25

Anna Lind Lewin från Stellagalan.

ANNA, VARFÖR STARTADE NI STELLAGALAN?
“Jag skrev för en nyhetsnotis för tidningen Matlandet varje dag under 2013. Då såg jag att det var sådan otrolig majoritet av män representerade i media. Jag tänkte; ”ska vi stå år efter år och se alla män i Årets kock?” Det är inget fel på männen, men det blir galet ensidigt och ointressant.”

“Jag startade en blogg som lyfte kvinnor och fick sedan kontakt med Anette Rosvall. Tillsammans med en grupp andra starka kvinnor i branschen utvecklade vi Stellagalan. Första tävlingen hölls på Gondolen i Stockholm. Den kvällen var det enbart kvinnor där, kvinnor som skötte teknik, bar, ljud och kök. Det var en magisk kväll. Jag har aldrig varit med om en sådan grej så det var ståpäls på den faktiskt.”

VARFÖR BEHÖVS EN GALA SOM ENDAST LYFTER KVINNOR?
“Det finns många duktiga kvinnor i branschen, men de verkar lite “behind”, i storkök, skolkök och så vidare. Alla killar har förtjänat det de får. Problemet är att det saknas kvinnliga förebilder. Kvinnor väljer annan del av gastronomin och behöver på sikt bli lika viktiga. I år gick exempelvis hederspriset till Katarina Westlund på Dackeskolan i Mjölby, som är otroligt viktig för den svenska gastronomin. De har fått mycket lokal uppmärksamhet, men inte så mycket på riksnivå.”

KAN DU SE ATT STELLAGALAN BIDRAGIT TILL NÅGON SKILLNAD?
“Vi har verkligen blivit en röst i det här på många sätt. Det har skapat debatt och i har även blivit ett verktyg för sponsorer att uttrycka ett intresse för jämställdhet.”

“Jag tycker att man kan se en förändring i media, vilka kockar man använder och vem som lagar mat i TV. Däremot kan jag inte se att det ännu hänt något i de stora gastronomiska tävlingarna. Men det behöver inte var där det sker. Det är ett viktigt gastronomiskt fönster, men det finns fler.”

“Det handlar inte bara om vem som står på scen, utan vilka som äger verksamheter. Ägare som Karin Fransson och Malin Söderström har stark påverkan för vilka de väljer att anställa i sina verksamheter. Att det finns så få kvinnor som äger verksamheter är ett problem.”

VARFÖR BEHÖVER MAN GÖRA BRANSCHEN MER JÄMSTÄLLD?
“Det är lika viktigt som att vi får in män i sjukvården. Alla heterogena grupper mår bättre. Det finns forskning på det. Många kökschefer vill ha blandad personal för att det blir mycket bättre stämning på jobbet. Alla kvinnor vill inte bli ledare. Men har man den önskan ska man känna att man får det och att det är möjligt. Så varje ansikte man ser i media betyder något. Jag fick själv jobba till jag var 35 innan jag hade en kvinnlig chef som jag kunde ta rygg på, och det utlöste sådan kraft hos mig.”

KAN INTE KVINNORNA STÄLLA UPP MER I DE TÄVLINGAR SOM FINNS FÖR ALLA ISTÄLLET?
“Målet är kanske inte enbart att få in fler kvinnor i Året kock, utan istället fråga sig vad en gastronomisk tävling kan vara idag. Jag tror att den tävlingen en gång är skapad för att passa män. Vid startskottet och i finalen vrålar de som gorillahannar, det är mycket tävlingsadrenalin och det är uppbyggt på det sättet. Jag tror inte det appellerar till alla kvinnor.”

Detta är lika mycket förhoppning som spaning. När vi tänker på ordet hållbarhet tänker vi på jorden och rena bra råvaror. Men det är också att människor ska hålla.

HUR SER FRAMTIDEN UT, VAD ÄR NÄSTA TREND?
“Detta är lika mycket förhoppning som spaning. När vi tänker på ordet hållbarhet tänker vi på jorden och rena bra råvaror. Men det är också att människor som ska hålla. Och i det sammanhanget tror jag att det kommer att mjukna, vi kommer bli mänskligare i både aspekten att man har respekt för råvaran, för människan och att gastronomi inte måste vara blod, svett, tårar och vassa knivar.”

“Jag vet att man på en krog måste gå upp varje dag och leverera. Det är ett hårt arbete. Men idag känns det onödigt aggressivt. Kanske för att man velat ta kockyrket, som varit ett lågstatusyrke, och göra det mer attraktivt. Men tänker jag att vi har så utvecklad gastronomi i Sverige att det kanske inte är hårda blickar och vassa knivar som behöver profilera branschen framåt.”

OM JAG ÄR MAN OCH VILL GÅ PÅ STELLAGALAN NÄSTA ÅR, HUR GÖR JAG DÅ.
“Det finns fortfarande en bild av att män inte får vara med i Stellagalan. De får de absolut. Alla män som ställer upp på Stellagalans målsättning är välkomna. Man ska vara överens om att kvinnor är underrepresenterade, att de behöver stöd och en push.”

Text: Karin Ericson
Bilder från galan: Linda Prieditis

Karin Ericson


Vidare läsning

Next is Now – vår plattform kring framtidens mat.

Restaurangtrender och tips.

Hur du planerar din egen klimatsmarta veckomeny.

Vårt veganska varumärke Anamma.

Stellagalan.