Undernäring är en stor riskfaktor att se upp med för både äldre och långtidssjuka, som många gånger inte har kvar samma aptit som tidigare.
Undernäring är en stor riskfaktor att se upp med för både äldre och långtidssjuka, som många gånger inte har kvar samma aptit som tidigare.
I den viktiga kampen mot undernäring inom äldre- och sjukvården har vi samlat kunskap som kan vara till stöd för dig som arbetar med just detta.
Vi har tagit fram ett antal filmer i vilka Maria Biörklund Helgesson (leg.dietist Fil. Dr.) på ett enkelt och kortfattat vis förklarar vilka problem, faror, lösningar och orsaker som kan vara sammankopplade med patienter som lider av undernäring. Samt vem ansvaret faktiskt vilar på.
Längst ner i denna artikel hittar du filmer med Maria, där hon lyfter olika problem och frågor kring just undernäring hos äldre och sjuka.
Undernäring innebär i väldigt förenklade termer att en person inte får i sig tillräckligt med kalorier och näring, vilket i sin tur leder till förlust av fett och muskelmassa. Hos äldre sker samtidigt en naturlig nedbrytning av muskelmassa, vilket gör det svårare att återhämta sig.
Detta kan få allvarliga konsekvenser då ett tillstånd av undernäring påverkar kroppens alla organ, inte minst hjärtat, lungorna och hjärnan. Något som leder till att personen får svårare att andas, tappar orken snabbare samt ett försvagat immunförsvar.
Ofrivillig viktnedgång som sker snabbt eller under en längre tid, är tydliga signaler på att det kan finnas risk för undernäring.
Bra och välfungerande rutiner är ofta nyckeln till att förebygga undernäring, då det är viktigt att upptäcka detta i tid. Det är också bra att undersöka om det förekommer någon form av medicinering som orsakar eventuell aptitnedsättning och i så fall se över denna.
Att väga personen i fråga samt ha koll på hur mycket som äts under dygnet, är också bra och relativt enkla sätt att ha koll. Om någon får tugg- och sväljsvårigheter så bör du också observera dennes munstatus, då detta kan påverka både tänderna och munnens PH-värde.
Det kan finnas flera anledningar till minskad aptit hos äldre eller sjuka. Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa och gärna diskutera saken med personen i fråga.
Kan det finnas någon sjukdom eller medicin som påverkar aptiten? Smak- och luktsinnena förändras ofta när vi blir äldre, och likaså kan det uppstå tugg- och sväljsvårigheter. Det kan också vara så att mättnadskänslan infinner sig tidigare.
Även sociala faktorer såsom nytt boende eller att man blivit ensam kan spela in, och en eventuell depression kan absolut påverka aptiten.
Att få vara med och välja sin måltid (om möjlighet finns till detta) är en av de största faktorerna. Det kan ibland räcka att det ges möjlighet att få välja tillbehör, dryck eller portionsstorlek för att matlusten ska öka. Individanpassade måltider brukar detta kallas för. Även tidpunkten för måltiden kan ha betydelse, då vi alla är hungriga vid olika tidpunkter.
Bemötandet man får vid måltidsserveringen och inte minst sällskapet vid själva måltiden påverkar också aptiten. Kanske tycker man det är rysligt tråkigt att sitta ensam och äta, eller så trivs man inte vid stora sällskap som det ibland kan vara på till exempel ett äldreboende.
Presentationen av maten är också viktig, inte minst om man ser dåligt. Visst är det i så fall ganska självklart att man vill få förklarat för sig vad det är som faktiskt ligger på tallriken.
Smakerna är naturligtvis viktiga, även om detta är något som varierar från person till person. Vissa kanske vill ha mycket smaker medan andra är känsligare för detta, men generellt så tappar vi ofta smakerna när vi blir äldre eller är sjuka. Så det skadar oftast inte att vara lite modigare med kryddorna i köket.
För att få i sig tillräckligt med energi och näring när man blir äldre eller har dålig aptit, är det viktigt att det blir flera och mindre måltider spridda över dygnet. Man orkar helt enkelt inte lika stora portioner längre.
Den vanliga måltidsrutinen med frukost, lunch och middag sätts ur spel och mellanmålen blir minst lika viktiga. De måste nämligen ge lika mycket energi som de så kallade ”ordinarie” måltiderna. Kanske bör de döpas om till småmåltider istället?
Tänk fler, men mindre måltider istället.
Om det går för lång tid mellan dagens sista måltid på kvällen fram till nästa frukost, så börjar kroppen bryta ner sitt eget proteinförråd. Detta kan frisläppa hormoner som påverkar aptiten negativt.
Om nattfastan överstiger 11 timmar är risken att man vaknar lite lätt illamående eller snurrig, vilket kan försvåra när man ska resa sig upp. Eller i värsta fall till och med orsakar att man trillar och får ett allvarligt benbrott.
När nattfastan blir lång betyder det också att samtliga måltider måste pressas ihop på en liten tidslucka på dygnet. Viktigt att vidga ”ätfönstret”, sträck ut den tid under vilken måltiderna ska hinna serveras.
Vår måltidsklocka är ett bra verktyg eller tankesätt när du ska sätta ihop en näringsfylld måltidsplan för äldre eller sjuka. Tänk fler, men mindre måltider istället.
Det går att göra från två håll. Det första är på morgonen. Viktigt att ge något som höjer blodsockret lite. Något energirikt och rikt på kolhydrater. Måste inte vara mycket, men något som får personen i fråga att piggna till.
Vill man förkorta i andra änden på kvällen, då är det snarare något proteinrikt som behövs, eftersom det under natten sker en naturlig nedbrytning av proteiner. Det ger dessutom en mättnadskänsla som kan verka lugnande inför nattens sömn.
Den som är chef över verksamheten bär också ansvaret. Det är till och med en ledningsfråga att se till så att man har rutiner för att upptäcka undernäring i tid.
Naturligtvis är det också viktigt att de anställda i verksamheten är uppmärksamma och följer de rutiner som man förhoppningsvis fastställt inom organisationen. Inte minst när det sker personalbyten måste rutinerna lyftas, och gärna på regelbunden basis i arbetsgruppen.
Jana Issa och Alva Sigfridsson från Engelska skolan i Borås tog hem vinsten i Kockduellen 2024 med sin ravioli fylld med Formbar Baljväxtfärs från Anamma.
Det var första året som Lerums kommun medverkade i Fast Fusion Climate Week – men definitivt inte det sista. Att ha med två av kommunens
Har vi råd med hållbarhet? Hur löser man dagens lunch i framtiden? Vad är så kallad hybrid-matlagning? Hur lagar man bra mat för en liten
Som en del av vårt hållbarhetsarbete och i enlighet med ett EU-direktiv, har Ekströms, Jokk, Liva Energi och Önos fått nya fastsittande korkar på sina
Vår webbplats placerar cookies på din enhet om du har godkänt det i webbläsarinställningarna. Cookies används för att förbättra webbplatsen, samt för analys och intressebaserad reklam.
Läs mer om Orklas behandling av personuppgifter, inklusive rätten till tillgång
