Vi djupdyker i den vegetariska trenden som varit stark de senaste åren, men som nu stannat av. Vad beror tappet på, och är det en tillfällig eller långvarig svacka?
Vi djupdyker i den vegetariska trenden som varit stark de senaste åren, men som nu stannat av. Vad beror tappet på, och är det en tillfällig eller långvarig svacka?
Här följer en summering av vårt webinar Next is Now – Good Morning #11 med temat Next Veg. I slutet av artikeln hittar du svar på de frågor som kom in under sändningen via chatten. Vi presenterar även namnet på de tio lyckliga vinnarna av Gustav “Jävligt Gott” Johanssons kokbok “Vegansk hemkunskap”.
Next Veg är en av trenderna som vi lyfte i vår trendrapport Trend Update 2023 i slutet av förra året. Där pratade vi bland annat om hur skolorna blir allt grönare, hur restaurangerna fokuserar på hållbara klassiker och hur den gröna trenden generellt fått ett fortsatt fokus på marknaden. MEN på det stora hela har det nu blivit ett litet stopp i den stora utrullningen vad gäller vegetariskt, varför då?
Om du tittade på vår Trend Update 2023 så är du välbekant med moderatorn av detta webinar. Sändningen modererades av ingen mindre än Ann Rebenstam, Activation Team Manager på Orkla Foods Sverige, med ny side-kick för programmet, nämligen Lennart Wallander, Chief Officer of Tomorrow på Food & Friends.
Först målade Ann och Lennart upp en bild av de hinder och motstånd som den vegetariska trenden stött på den senaste tiden. Frågan är bara om det är ett tillfälligt hack i kurvan, eller om det är ett mer långvarigt trendbrott vi hamnat i?
I en intervju med Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket, fick vi en kort inblick i hur våra matvanor egentligen ser ut nuförtiden.
Från krigstiden fram till 2016 växte köttkonsumtionen stadigt i Sverige. Efter “peak meat” 2016 fick det växtbaserade en skjuts genom hållbarhetstrenden. Men 2021 vände detta tillbaka igen på grund av pandemin, när vi åt mer bekanta måltider igen.
10 år framåt så kommer hållbarhetsfrågan fortfarande att påverka oss. Vi konsumerar i dagsläget 700 gram kött per person och vecka, detta måste ner till 200 gram enligt EAT-Lancet. För att lyckas med detta tror Åsa att det krävs tvång, men det ser hon inte riktigt kommer att hända.
Efter Lennarts besök hos Åsa i Jönköping konstaterade han att stora förändringar trots allt kan ske på kort tid.
Utifrån nulägesinformationen och trenderna vi ser, har vi identifierat fyra så kallade hinder för att det växtbaserade verkligen ska lyckas slå igenom:
Det finns de som ser problem med att vi människor helt tar bort animalier i det vi äter. Att vår kost då kommer att bli alltför ensidig.
I ett filmklipp fick vi träffa Isabell Moretti som är VD för organisationen Svenskt Kött. De förespråkar av naturliga skäl en varierad kost med både växtbaserat och animalier. Och då i främsta hand från svenska producenter.
Isabell sa bland annat att det kom väldigt många spännande vegetariska livsmedel under en period och att folk var nyfikna och testade detta. Köttkonsumtionen gick då ner, men nu har pendeln svängt lite och det har blivit en mer nyanserad debatt. En debatt där det finns plats för både kött och växtbaserade livsmedel.
På frågan om man egentligen måste äta kött så menade Isabell att kött är ett väldigt näringspackat livsmedel, med näringsämnen såsom B-12 och järn. Vilket kan vara svårt att få i sig tillräckligt av om man utesluter köttet.
Vad gäller produktionen och klimatpåverkan så menade Isabell att vi är väldigt duktiga på att odla framförallt spannmål i Sverige. Och kombinationen med växtodling och djur har varit viktig för oss. Hon slog också fast att det är “en jäkla skillnad” på att välja kött från Sverige, kontra kött som producerats i Sydamerika där regnskog skövlas. Det är där man får de skyhöga klimatavtrycken, enligt Isabell.
Hon tycker också att vi inte bör se på köttkonsumtionen som något generellt över hela befolkningen. Vi har stora skillnader i näringsbehov om du är kvinna, ung flicka, äldre eller medelålders man. Kvinnor och yngre som tenderar att äta mindre kött är tvärtom de som behöver mer av näringen. Medan det omvända gäller för männen. Hon hoppas därför på mer nyanserade livsmedelsrekommendationer framöver.
I diskussionen gällande näring och hälsa finns det flera aspekter att ta i beaktning. Nyligen pågick en hätsk debatt om näringen i vegetariska produkter. Det har även varit aktuellt att diskutera järnupptagning, salthalt och ingredienslistor kopplade till just växtbaserade livsmedel.
För att diskutera dessa punkter och stämma av hur Orkla hanterar frågorna i sin produktutveckling, bjöds Rebecka Persson in till sändningen. Hon arbetar till vardags som Specialist i Nutrition och Märkningslagstiftning på Orkla Foods Sverige.
Rebecka lyfte bland annat att olika livsmedel innehåller olika mängder och kombinationer av näringsämnen. Vi behöver äta varierat för att säkerställa att vi får i oss det vi behöver för att hålla oss friska och må bra. Oavsett om vi äter strikt vegetariskt eller blandad kost.
Ann undrade sedan vad Rebecka tänker gällande att fytinsyran i vegetariska produkter sägs hindra kroppen från att ta upp järn. Rebecka menade att detta är en jätteviktig och komplex fråga som vi behöver lära oss mer om, för att säkerställa att proteinskiftet inte får negativa konsekvenser för hälsan.
Orkla Foods Sverige vill vara med och ställa om till en mer växtbaserad, hälsosam och långsiktigt hållbar konsumtion. Därför är vi med i flera olika forskningsprojekt där vi lär oss mer om bland annat hur vi kan göra järnet i köttsubstitut mer tillgängligt.
Att järn inte tas upp lika lätt från vegetabilier som från animalier är inte ett problem för de allra flesta, särskilt inte om man inte helt utesluter kött. Kroppen är smart och lagrar järn från järnrika måltider för att använda de dagar järnintaget är lägre. Men det finns vissa riskgrupper som har ett ökat järnbehov och därför behöver vara medvetna om att de kan ha svårt att få i sig så mycket järn som de behöver.
En sak man inte får glömma under tiden är att hälsovinsterna av att äta mindre kött och mer vegetariskt är fortfarande högre på folkhälsonivå. Vegetarisk kost innehåller generellt mindre mättat fett, mindre salt och mer grönsaker och fiber. Det är faktorer som minskar risken för att drabbas av folkhälsosjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar vars konsekvenser varje år drabbar väldigt många individer och kostar samhället mycket pengar.
Rebecka avslutade bland annat med att slå fast vikten av att äta balanserat och varierat för att säkerställa att man får i sig allt det kroppen behöver. Det gäller oavsett om man äter kött eller inte. Vad vi äter utöver köttet eller köttsubstitutet har troligtvis större betydelse för hälsan än vad enskilda livsmedel har.
Se gärna sändningen igen i efterhand för att ta del av alla klokskaper från Rebecka.
Gustav ”Jävligt Gott” Johansson klev tidigare in i studion för att hjälpa till att reda ut varför den vegetariska trenden avstannat. Gustav driver Sveriges största vegansite, har släppt flera kokböcker med veganska recept och driver dessutom Chou Chou – en vegansk restaurang i Stockholm.
Ann och Lennart frågade Gustav hur han ser på resonemanget att en vegoburgare ”bara” innehåller grönsaker men kostar lika mycket som en animalisk. Gustav svarade bland annat att det är viktigt att handla i säsong och varierat. Köper du bara dyra råvaror, så blir det dyrt. Man ska också tänka på att om man köper en kyckling på 300 gram så är det ganska mycket som försvinner vid tillagningen.
När det gäller priserna på hans restaurang så är det få som ifrågasatt dessa. Han är dock också medveten om att restaurangen ligger i centrala Stockholm, vilket kanske inte är den mest priskänsliga målgruppen. Hindret gällande prisfrågan kring plantbaserade rätter är således inget som Gustav personligen känner att han drabbats av som restaurangägare.
Sista hindret handlar om smaken. Lennart lyfter det faktum att professionella kockar stått i TV och påstått att vegetariska alternativ helt enkelt inte hör till vår matkultur. Gustav, som dessutom driver en helvegansk restaurang, håller med om att helt vegetarisk mat som är baserad på grönsaker inte hör till vår matkultur. Människor vill äta så kallad vanlig mat, därför måste vi se till att göra denna mer hållbar. Det gör vi genom att kunna erbjuda de vanliga rätterna i växtbaserat format. Detta bygger dock på att råvarorna och produkterna som tas fram är riktigt goda och innehåller bra med näring, vilket det också forskas mycket på.
Ann undrade även om Gustavs restauranggäster gillar smakerna och rätterna som erbjuds på menyn. Och det gör de naturligtvis, enligt Gustav. Han blir också ständigt överraskad av hur goda rätter kockarna kan få till på hans restaurang, utifrån enbart växtbaserade råvaror. Det är därför viktigt att alla kockar ger dessa en chans.
Det finns en oro att vi människor inte på egen hand ska vara tillräckligt handlingskraftiga att göra omställningen till mer växtbaserat av egen fri vilja. Därför kan det vara aktuellt att arbeta mer med så kallade styrmedel.
Så kallad ”nudging” kan vara ett exempel på detta, där man underlättar för gäster, kunder och konsumenter att göra klokare val, utan att de tänker på det. Att placera grönsaker och sallad innan proteinerna i en buffé kan vara ett sådant exempel. På så vis fyller gästen tallriken med mer grönt, och lämnar mindre plats för animaliska proteiner som belastar klimatet mer.
EAT Lancet-rapporten från 2019 lyftes som ett exempel där man finner tydliga riktlinjer för hur vi behöver äta, både i förhållande till vår egen hälsa men också för planetens hållbarhet.
I ett filmklipp fick vi träffa Kajsa Resare Sahlin, doktorand på Stockholms Universitets nya Resilience Centre. Hon har bland annat varit med och skrivit rapporten ”Styrmedel för hållbar matkonsumtion”. Den innehåller en kunskapsöversikt kring vilka styrmedel som finns för att styra över produktion och konsumtion av mat till att bli mer hållbar.
Kajsa sa bland annat att folk har en lägre acceptans för hårdare styrmedel, medan den är högre för infokampanjer och kostråd. Om man tänker sig en klimatskatt på klimatbelastande matvaror och momssänkning på de som har lägre påverkan, kombinerat med en informationskampanj, skulle detta förmodligen tas emot bättre.
Konsumenterna tycker det är svårt att navigera kring hållbarhet, och man är väldigt vanestyrd när man är i affären och handlar. Det blir därför övermäktigt att göra de hållbara valen där och då, vilket medför att handeln har en stor roll att spela. Kan handeln kanske bli styrd av offentlig sektor? Dock måste hela livsmedelskedjan hänga med. Det behövs fler produkter som är hållbart producerade (hela vägen). Det går inte att enbart fokusera på att tjäna pengar. Produkterna måste vara bra för klimatet OCH attraktiva, så att konsumenterna väljer dem.
Kajsa menade även att det brådskar med omställningen, och pandemin visade att det går att flytta berg via politiken om man bara vill. Det finns ingen tid att förlora, utan vi måste ta action nu.
Ann slog därefter fast att det bästa är att ledsaga och hjälpa människor att välja bättre alternativ. Det är inte alltid så lätt att navigera mellan alla aspekter av hållbarhet och hälsa. Därför är det bra att ta hjälp av experter som har bra koll.
Gustav ser det som att utvecklingen sker i generationer där vi just nu kommit en bra bit och befinner oss i våg två. I början kom det rena ersättningsprodukter, exempelvis produkter som liknade ost. Dessa smakade dock inte alltid så bra, utan fokus låg på att komma med något som kunde ersätta det animaliska.
Numera har det vegetariska blivit godare och mer allmänt accepterat. Och kommande generation av växtbaserat kommer att göra ingredienslistorna kortare och texturerna kommer att förbättras ytterligare. I den fjärde vågen bemästrar vi helt enkelt teknikerna bättre.
Om du inte får presenterat för dig att en rätt är vegetarisk, kommer du inte längre att känna någon skillnad. Storskaligheten gör dessutom att priset pressas neråt. Vi fyller även på med näringsämnen utifrån det som vi behöver. Du får den mat som passar dig, medan jag kan få den mat som passar mig.
Lennart introducerade därefter en intervju med Sara Arvius Heidenvall, co-founder av Nicoya. Nicoya är ett investmentbolag som går in och investerar i matföretag som enligt dem gör världen bättre.
Sara berättade vad de ser i sin spåkula gällande framtiden för växtbaserade proteiner. Proteiner framåt handlar om kombinationer, såsom gulärter, hampa och alger. Kombinationerna ger en mer komplett näring och kan dessutom efterlikna det animaliska mer gällande texturer.
Hon menade även att tidigare handlade det om att kommunicera fördelarna med vegetariskt. Det behövs inte mer, eftersom konsumenterna känner till detta. Nu måste man istället hjälpa till att sänka barriärerna för att få fler att äta mer vegetariskt.
Vi kan inte heller bara förlita oss på köttsubstitut, enligt Sara. Låt istället den vegetariska kategorin få utvecklas på egen hand med till exempel mer baljväxter i kosten.
Lennart frågade Sara när hon tror att den stora massan kommer att haka på det växtbaserade. Sara tror att det kommer, men vet inte riktigt när. Det växtbaserade har stagnerat, men samtidigt ser de att man når nya grupper, till exempel män på landsbygden.
Växtbaserad dryck istället för mjölk är en produktkategori som konsumenterna nu börjar förvänta sig ska finnas som alternativ. Skolor, arbetsplatser och caféer som enbart erbjuder vegetariskt växer också fram, och butiker bereder större plats i hyllorna för det växtbaserade.
Gustav pratade om vikten av att fokusera på de klassiska maträtterna för att göra det så enkelt som möjligt för gästerna att välja det växtbaserade alternativet framför de traditionella kötträtterna. Det måste vara nytt och fräscht, samtidigt som det är tryggt och välbekant. Då kommer folk att börja haka på.
För att visa på lite handfasta tips och inspiration, hade Ann bjudit in Orkla FoodSolutions tre kulinariska kreatörer till sändningen. Johan Holster, Johan Liljegren och Camilla Sump Johansson som alla hade skapat varsin hållbar klassiker, med fokus på olika målgrupper, som de visade upp och berättade mer om.
Johan H hade skapat en Ramen-rätt som inspiration för restauranger, medan Johan L hade fokuserat på hotell och konferens med sin vegetariska Wallenbergare. Slutligen fungerade Camillas Kebab, med 50/50 vegofärs och kycklingfärs, som riktigt god inspiration för skolköken. Det kan nämligen vara ett bra första steg att blanda växtbaserat med animaliskt, om man inte vill köra fullt ut på det vegetariska direkt.
Ann bad dem även att dela med sig av tips på hur de olika målgrupperna kan driva den hållbara omställningen framåt. Vilket många gånger också innebär en omställning mot mer växtbaserat på menyerna. Att använda hållbarhetsarbetet som marknadsföringsfördel, öka kockarnas kunskap kring hanteringen av växtbaserade råvaror och att helt enkelt våga börja servera vegetariskt. Det var tre konkreta tips det bjöds på, men kika gärna på hela inslaget för att få fler bra tips.
Avslutningsvis lyfte Ann och Gustav även vår nya produkt Anamma Vegoburgare 120 g ostekt, som lanseras för foodservice-marknaden i maj. Gustav lyfte fram att den så klart är “jävligt god”. Det är en klassisk burgare med mycket saftighet och umami, som dessutom gör sig jäkligt bra på grillen. Den passar helt enkelt in väldigt väl på restaurangernas menyer i den gröna omställningen.
Innan Ann och Lennart summerat sändningen och tackat alla gäster och tittare, passade de även på att tipsa om nästa Next is Now – Good Morning #12. Detta webinar äger rum i maj och då kommer det att handla om trenden ”Don’t Waste It”. Precis som det låter, så handlar det om att prata matsvinn i ett 360°-perspektiv.
Så håll utkik i våra digitala kanaler när anmälan öppnar inför vårt nästa Next is Now – Good Morning. Och är du nyfiken kan du redan nu lyssna på vad vi sa om svinntrenden i vår Trend Update 2023.
Av: Thomas Adolfsson
Fråga: Jag ska starta café. Hur ser vegan trenden ut inom den branschen?
Svar från Lennart: Att starta café utan vegan-alternativ idag får nog anses vara ett misstag. Alla undersökningar pekar på att båda veganism och vegetarianism är betydligt större bland de yngre målgrupperna, som också är mer frekventa uteätare. Så erbjud veganmjölk, veganfika och veganmat och välkomna alla!
Svar från Gustav: Växtbaserat ökar i efterfrågan överallt, och det fina är att det är enklare att någonsin att baka utan smör och ägg. Om du vill ha tips på goda recept så rekommenderar jag varmt kakboken.se och Karolina Tegelaars bakböcker.
Fråga: Är det inte en generationsfråga, den yngre generationen är vegetarianer och veganer i högre utsträckning?
Svar från Lennart: Det stämmer! Alla undersökningar pekar på att båda veganism och vegetarianism är betydligt större bland de yngre målgrupperna. Men är det ett beteende de bär med sig upp i livet, eller kompromissar man med sin övertygelse när man blir äldre. Vi har mätt för kort tid för att vara tvärsäkra, men hittills har vi inte sett andelen veganer eller vegetarianer öka.
Svar från Gustav: Så är det delvis, men jag tror inte att det har så mycket med generationer att göra utan erfarenhet och möjlighet att prova. Många äldre har haft många dåliga års erfarenhet av vegomat och har därför kanske en sämre bild av vad vego kan vara. Men jag stöter ständigt på även äldre med ett stort engagemang för klimatet, djur och hälsa som äter allt mer vego.
Fråga: Hur går diskussionen när det kommer till hållbar mat och vegetariskt när det kommer till kontinuitetsplanering och självförsörjningsgrad i landet?
Svar från Lennart: Det var en komplex fråga som jag måste ducka för, men jag utgår från att kontinuitetsplanering utgår från hur befolkningen äter i stort, dvs att vi planerar för andelen vegetarianer och veganer som finns idag. Hur det är med hållbar mat i denna fråga vet jag ej.
Fråga: Om köttkonsumtionen bör gå ner till 200 gr/person. Ska då substitut också vara den mindre mängden på tallriken eller är det så bra att det inte finns någon rekommendation av detta?
Svar från Lennart: Substitut är ju inte kött, fisk eller fågel utan (främst) grönsaker, så det är inte begränsat till 200 gram.
Svar från Rebecka: Köttsubstitut ska inte ersätta grönsakerna, utan tallriken ska fortfarande bestå av en stor mängd grönsaker. Köttsubstitut tar istället köttets lite mindre plats på tallriken.
Svar från Gustav: Som jag har förstått det rör detta animaliskt kött och syftar på vad som är hållbart ur ett klimatperspektiv och delvis ur ett hälsoperspektiv. Växtbaserade alternativ till kött har mycket lägre klimatavtryck och kan därför ätas i större mängd. Men för exakt svar bör du fråga Livsmedelsverket!
Fråga: Är det inte så att mycket av vegomaten har fått kritik för att det är hårt processad importerad råvara (soja) med många olika tillägg av konsistensgivare, smaktillskott etc?
Svar från Rebecka: Just nu är det ofta så verkligheten ser ut om man vill ha något som ser ut som och smakar som kött, men inte är av animaliskt ursprung. Detta är vad som krävs med dagens tekniker, men det forskas mycket inom växtbaserade livsmedel. Som jag nämnde under sändningen är vi på Orkla också med i flera forskningsprojekt, så vi får se vad detta leder till gällande hur morgondagens köttsubstitut ser ut. Annars finns det ju även bönburgare eller liknande, om det är mindre förädlade produkter man är ute efter.
Svar från Gustav: Så är det, men det sker väldigt mycket forskning på att kunna producera vegoprodukter på mer avancerade sätt där man använder mer komplicerade produktionssätt och mer avancerade råvaror för att skapa mer smak och bättre textur istället för att använda tillsatser som syra-reglerare eller konsistensgivare.
Fråga: Jag saknar kravmärkt inom veg produkter eftersom jag inte vill äta GMO produkter.
Svar från Rebecka: GMO är väldigt hårt reglerat i EU och används inte i någon större utsträckning. I Sverige finns bara ett fåtal produkter på marknaden där GMO används. Om GMO används i livsmedel i EU måste det dessutom tydligt framgå i märkningen. Så om det är GMO man är orolig för kan man känna sig ganska trygg med livsmedel på den europeiska marknaden. Läs gärna mer om GMO på livsmedelsverkets hemsida: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/genmodifierad-mat-gmo
Svar från Gustav: Idag sker en hel del arbete med att ta fram svenska växtbaserade proteiner, så det kommer dyka upp fler produkter i framtiden. En utmaning med KRAV är att de inte tillåter tillsatser alls i produkter och därför är det idag svårt att kravmärka många vegoprodukter.
Fråga: Många vego-produkter har inte svenskt ursprung, ofta för att råvaran inte ger bra smak – men visst borde vi väl kunna ha en högre andel goda svenskproducerade vego-livsmedel av svenska råvaror?
Svar från Rebecka: Absolut! Ärtproteinet vi använder i produkter från Anamma är svenskodlat redan idag och vi jobbar med att få in mer svenska råvaror i våra produkter. Vårt varumärke Lecora har också produkter gjorda på grönsaker som till största del är odlade i Sverige. Så visst går det!
Svar från Gustav: Det sker just nu mycket forskning och projekt som syftar till att bygga ut den svenska baljväxtproduktionen och proteinförädlingsindustrin så att det går att skapa svenska vegoprodukter. Det finns stor efterfrågan!
Fråga: Hur går diskussionen när det kommer till hållbar mat och vegetariskt när det kommer till kontinuitetsplanering och självförsörjningsgrad i landet?
Svar från Rebecka: Sverige håller ju just nu på att ta fram en ny livsmedelsstrategi där självförsörjningen ska öka. Blir spännande att följa vad strategin kommer att innebära. Läs gärna mer här https://www.regeringen.se/debattartiklar/2023/02/det-ar-dags-for-en-livsmedelsstrategi-2.0
Fråga: Quorn och soya hur miljösmart är det jämfört med kött från svenskt kretsloppsjordbruk?
Svar från Gustav: Generellt sett så är det väldigt hållbart. Baljväxter har i snitt 50-80 gånger lägre klimatavtryck än kött, även om köttet är svenskt och baljväxterna importerade. Processade produkter som består av baljväxter har högre klimatavtryck då även fabriksprocessen spelar in, men även då oftast minst 10 gånger lägre klimatavtryck än nötkött. Majoriteten av all soja i världen används faktiskt till köttfoder, hela 85 %, och det är detta som gör att det skövlas regnskog osv för att odla den. Om vi kunde äta sojan direkt själva istället skulle det kräva mindre mark och vara betydligt mycket bättre för klimatet än att odla djurfoder där 90 % av kalorierna går åt till att föda upp korna snarare än att bli mat till människor. Sist så kan man lägga till att enbart 6 % av livsmedelssektorns klimatavtryck kommer ifrån transporter. Den absolut största utsläppsfaktorn är produktionen, och här står animalier för både det största klimatutsläppet, den största markanvändningen och vattenanvändningen.
Fråga: Mycket i vego debatten handlar om köttsubstitut. Det pratas alldeles för lite om grönsaker! Upplever att i skolans värld äter eleverna gärna panerade och för friterade produkter men väljer bort grönt.
Svar från Gustav: Alla, oavsett om de äter vego eller inte, borde äta mer grönsaker! Absolut! Frågan om halvfabrikat vs grönsaker och produkter lagade från grunden i skolan handlar inte så mycket om vego, utan snarare om pris och möjligheten och tiden att laga mat från grunden. Samtidigt får man inte reducera vegomat enbart till grönsaker. För att maten både ska kunna vara hälsosam, mättande och attraktiv för eleverna är det viktigt att även vegomaten innehåller proteiner och byggs på välbekanta smaker och rätter. Då spelar vegoproteiner stor roll då det ger dig möjligheten att både ersätta protein med annat protein (och inte bara grönsaker), skapa mättnad och laga välbekanta rätter som ser ut och smakar som det eleverna är vana vid.
Fråga: Oavsett vad som ligger på tallriken så måste vi som lagar maten ha ledordet Gott för att det ska hamna i magen.
Svar från Gustav: Jag kunde inte hålla med mera! Jävligt gott ska det vara!
Fråga: Hur går diskussionen när det kommer till hållbar mat och vegetariskt när det kommer till kontinuitetsplanering och självförsörjningsgrad i landet?
Svar från Gustav: Det är en i högsta grad livskraftig debatt! Det pågår mycket arbete med att göra det möjligt att skapa mer svenska vegoprodukter baserade på svenska råvaror. Det skulle också ge oss en möjlighet att först och främst börja fasa ut det importerade köttet och ersätta det med svenska vegoprodukter utan att behöva minska mängden svenskt kött så mycket i början.
Fråga: Livsmedelsstrategin uppdateras nu. Där bör det ligga mycket fokus på att vi ska vara ännu mer självförsörjande.
Svar från Gustav: Det kommer det med största sannolikhet också göra.
Fråga: I vår verksamhet vill vi vara så bra som vi bara kan för att få våra små gäster att aktivt välja det gröna alternativet. Vi luras aldrig utan talar om vad man får.
Svar från Gustav: Man borde aldrig lura gästen, det kan slå bakut. Däremot måste man inte alltid använda orden vegetariskt och veganskt då det kan ge onödigt tråkiga konnotationer hos gästen. Bättre att kalla det för vad det är, bolognese gjord på ärta eller korvstroganoff på sojakorv typ.
Fråga: Tycker också att man bör fortsätta att kommunicera vad som är hållbart kött- vi behöver våra djur också.
Svar från Gustav: Det görs nog, inte minst arbetar Svensk Kött mycket med detta också. Först och främst bör vi äta svenskt kött, därefter ”mindre men bättre” med syftning på kött från naturbetande djur och i mindre omfattning. Men kött, även om det är svenskt, har högt klimatavtryck och måste minska i omfattning om vi ska kunna nå klimatmålen.
Fråga: Gustav, vilken är din go to rätt?
Svar från Gustav: Mina Dan Dan nudlar, pasta carbonara på cashewnötsparmesan eller hamburgare!
Vi säger grattis till följande tio vinnare. Ni Kontaktas separat och kommer att få era kokböcker hemskickade:
Martin Berglund
Lorina Forsberg
Andreas Lindström
Hanna Ekman Johansson
Emma Ottosson
Lisa Lindgren
Erica Lundgren
Ulrika Olsson
Therese Gyllander
Linda Jonsson
Jana Issa och Alva Sigfridsson från Engelska skolan i Borås tog hem vinsten i Kockduellen 2024 med sin ravioli fylld med Formbar Baljväxtfärs från Anamma.
Det var första året som Lerums kommun medverkade i Fast Fusion Climate Week – men definitivt inte det sista. Att ha med två av kommunens
Har vi råd med hållbarhet? Hur löser man dagens lunch i framtiden? Vad är så kallad hybrid-matlagning? Hur lagar man bra mat för en liten
Som en del av vårt hållbarhetsarbete och i enlighet med ett EU-direktiv, har Ekströms, Jokk, Liva Energi och Önos fått nya fastsittande korkar på sina
Vår webbplats placerar cookies på din enhet om du har godkänt det i webbläsarinställningarna. Cookies används för att förbättra webbplatsen, samt för analys och intressebaserad reklam.
Läs mer om Orklas behandling av personuppgifter, inklusive rätten till tillgång
