Hur ser egentligen måltiden ut i den svenska skolan, hur äter eleverna, hur påverkar skolmiljön och får de i sig den näring de behöver? Skolan är en viktig plats för barns hälsa.
Hur ser egentligen måltiden ut i den svenska skolan, hur äter eleverna, hur påverkar skolmiljön och får de i sig den näring de behöver? Skolan är en viktig plats för barns hälsa.
Vi har pratat med Lina Andersson Fasth, t.f. verksamhetsledare på Skolmatsakademin, som gärna ser att man serverar mer fet fisk i skolan än vad som görs idag.
Skolmatsakademin är ett unikt nätverk i Sverige som drivs av kommuner och organisationer i Västra Götaland, med uppdraget att utveckla skolmåltiden och jobba för goda, hållbara och hälsosamma måltider. RISE forskningsinstitut står som värdar för nätverket och leder verksamheten.
De äter generellt sett inte så mycket som de borde göra, vilket framkom i undersökningen “Riksmaten ungdom” från 2018. De äter även olika i olika åldrar. Barn äter generellt för lite grönsaker och frukt, men intressant är att den största delen får de i sig i just skolan.
Våra skolrestauranger är fantastiska både vad gäller kvalitet och utbud, men framförallt för att den fördelar resurser, vilket bidrar till att de socioekonomiska skillnaderna utjämnas. Det är därför vi har skolmåltiden.
Vi vet att alla i Sverige inte har det lika bra. När det kommer till näring och hälsosamma måltider finns det inte mycket statistisk kopplat till fattigdom. Men vi ser ur ett folkhälsoperspektiv, att vi har en högre andel övervikt och fetma bland barn i familjer med socioekonomiskt lägre status och utbildning. I dessa områden dricks det mer läsk och det äts betydligt mindre fisk, grönsaker och fibrer – så skolmåltiden har ett stort uppdrag.
Vi ser att det serveras för lite näringstät fisk i skolan. I samband med en utbildning om fisk, gjorde vi en undersökning vilken visade att man tillagar mest vit fisk, såsom sej. Den håller jämn kvalitet i fryst tillstånd, har bra textur, är prisvärd, och finns som MSC-märkt i stora volymer. Men det serveras väldigt lite näringstät fisk. Vi skulle gärna se en större variation av fisk som serveras i skolan.
Det är intressant och jag har länge funderat på detta. Min erfarenhet är att barn i förskolekök uppskattar exempelvis sillflundra. Både färdigpanerade och rågmjölsvänd sillflundra. Det blir lite knixigare i skolan, för matpreferenserna förändras och påverkas av normen bland vännerna. Vi var med i ett sillburgarprojekt tillsammans med “Projekt matlust”. En skola i årskurs 1-6 testade just sillburgare, och det gick väldigt bra. Det var roligt att se hur positiva gäster och kockar var.
Långt innan vi visste att sill var nyttigt och klimatsmart, var det en stor del av vår matkultur. Serverar vi inte något som är så starkt förankrat i vår matkultur, har vi väldigt få som kan värna om det i framtiden. Vi har inte främjat sillen tillräckligt och den har skuffats undan till förmån för andra proteiner. Visst ska vi adaptera nya varor och produkter, men vi behöver kanske stanna upp och se vad vi bör behålla. Sill i magen ger mervärde!
Mitt tips är att börja tidigt och fortsätta att servera sill när barnen blir äldre. Börja i förskolan. De som jobbar med måltidspedagogik skulle mycket väl kunna lyfta in inlagd sill som ett pedagogiskt material för att främja folkhälsan. Det finns ett fönster där barn är nyfikna och mer mottagliga, precis som i talet och språket, för nya livsmedel. Med Sapere-övningar som att testa, känna, lukta, smaka kan man komma långt. När skolan tar vid, blir detta en maträtt barnen redan är vana vid.
Jag är projektledare för ”Väl godkänt för skolmåltiden”, som handlar om schemalagda måltider i skolan. Vi jobbar tillsammans med forskare från Örebro universitet, samt pilot- och modellskolor. Begreppet handlar om att lägga måltiden mellan två lektioner och inte ihop med rast. Vi kan se att det skapar mer lugn och trygghet om måltiden intas mellan två lektioner. Rast slår ju högt bland andra aktiviteter på schemat, så det är svårt för eleverna att finna ro i matsalen.
Med schemalagda luncher blir det enklare för lärarna att skapa rutiner runt måltiden och vi får in eleverna i matsalen lättare, vilket är en förutsättning om de ska få mat i magen, matro och en positiv upplevelse. Läraren får också lättare att hantera rasterna där de flesta konflikter och kränkningar uppstår.
Jag är restauranglärare i grunden som jobbat på krogen, men läste vidare till hem- och konsumentlärare, samt restauranglärare. Efter gymnasiereformen, då yrkeslärarjobben försvann, utbildade jag mig till Måltidspedagog hos Hanna Sepp. Jag började på en förskola och höll utbildningar i vegetarisk matlagning och för det som heter Måltid Sverige. Till RISE och Skolmatsakademin, där det jobbar många dietister och forskare, så tar jag in perspektivet från skolköket. Det är en bra kompetens att ha med sig. Forskningens problematik är att den stannar i en rapport. På RISE är vårt syfta är att få forskningen ut i verksamheterna.
“Havets Lasagnette är en maträtt som går att variera i oändlighet” – så beskriver kocken Anneli Fransén sitt bidrag till årets Fast Fusion Climate Week,
En klassiker i klimatsmart tappning blev resultatet när köksmästarna i Partille kommun skulle ta fram en maträtt till Fast Fusion Climate Week. Med målet att
Linda Dahlberg och Marcus Nilsson Schön heter projektledarna bakom 2024 års version av Fast Fusion Climate Week. Här delar de lite av sina tankar och
Jana Issa och Alva Sigfridsson från Engelska skolan i Borås tog hem vinsten i Kockduellen 2024 med sin ravioli fylld med Formbar Baljväxtfärs från Anamma.
Vår webbplats placerar cookies på din enhet om du har godkänt det i webbläsarinställningarna. Cookies används för att förbättra webbplatsen, samt för analys och intressebaserad reklam.
Läs mer om Orklas behandling av personuppgifter, inklusive rätten till tillgång
