Linda Bjarle är livsmedelscontroller på Helsingborgs stad. Hon delar med sig av hur de rådande tuffa tiderna påverkar verksamheten och prioriteringarna för måltidsutvecklingen inom den offentliga verksamheten.
Linda Bjarle är livsmedelscontroller på Helsingborgs stad. Hon delar med sig av hur de rådande tuffa tiderna påverkar verksamheten och prioriteringarna för måltidsutvecklingen inom den offentliga verksamheten.
Det är många som är bekymrade över inflationen och de ökade livsmedelspriserna som nu varit med oss ett tag. Några som sedan länge är vana vid små budgetar är skolorna. Varje dag mättar de miljoner munnar, för i genomsnitt drygt 11 kronor per elev.
Men var går smärtgränsen? När blir maten så dyr att skolmåltiderna riskerar att försämras och inte då de högt ställda kraven? Ann Rebenstam, Team Activation Manager på Orkla FoodSolutions, fick en pratstund med Linda Bjarle som är livsmedelscontroller på Helsingborgs stad.
Vi har inte fått någon högre budget det sista året vilket jag vet att andra kommuner fått. I stället har vi fått arbeta lite annorlunda, vi har valt att omfördelat budgeten på fler personaltimmar och dragit ner inköpen av halv- och helfabrikat som ökat mycket i pris den senaste tiden. Vi får jobba smartare helt enkelt.
Vi tog action ganska direkt när detta började och började arbeta med analyser för att se vilka råvaror som riskerade att dra i väg prismässigt och försöka lägga om menyerna på ett flexibelt sätt så att vi kunnat upphandla mer effektivt. På lite längre sikt är det även viktigt att arbeta med uppföljning och under hela upphandlingsperioden följa prisuppgångarna och ifrågasätta leverantörerna huruvida de är skäliga eller inte.
I och med att vi vill minska vår koldioxidpåverkan har vi på många ställen dragit ner på rött kött och i stället serverat mer kyckling som gått upp mycket i pris från att vara ganska billig. Torsk och matfett är andra exempel som gått upp mycket i pris. Ekologiska ärtor har vi tvingats sluta beställa och i stället använda vanliga.
Det som är lite klurigt är ju att det inte bara handlar om vad saker och ting kostar. Det ska vara gott och näringsrikt så att det hamnar i elevernas magar, det som är riktigt dyrt är att börja slänga en massa mat.
Ja, har man som kommun inte börjat mäta sitt matsvinn ännu är det nog hög tid att göra det nu. Vi har kontinuerligt arbetat med att mäta svinn på alla våra skolor sedan 2017 och fått en bra översikt på vad som fungerar och vad som inte gör det. Det har faktiskt gjort en besparing på ungefär tre miljoner kronor.
Det är lite olika för olika verksamheter men på exempelvis ett gymnasium med idrottsinriktning lassar de på väldigt mycket av den populära maten såsom köttbullar, fiskpinnar och potatismos för att slippa gå två gånger. Tyvärr riskerar mycket då att hamna i soptunnan.
Det är verkligen en av utmaningarna att jobba med mat inom det offentliga då vi förväntas arbeta på ett visst sätt. Det kan vara krav på allt från miljö till transport och att det ska vara närproducerat.
Ett av områdena vi i Helsingborg jobbat upp är det ekologiska där vi låg lite efter för tio år sedan. Nu ser vi hur det dalar lite igen då vi i stället för att bara se till en märkning, ser på hållbarhet utifrån flera andra perspektiv. Bland annat ursprung, djuromsorg och hur maten transporteras.
Jo, men det tror jag faktiskt. Vi har blivit väldigt duktiga på att hitta nya lösningar och inte tänka så fyrkantigt och den kreativiteten kommer vi att kunna ta med oss in i framtiden och dela med sig av både inom kommunen men även till andra kommuner så att vi lär av varandra!
Dela med er av alla tips, goda exempel och smarta idéer som ni arbetar med. Samarbeta, så att andra kan del av detta och ta lärdom.
Fortsatt fokus på matsvinn. Mäter ni inte redan, så börja med det idag. Analysera den data ni har och använd systemen som finns. Gå gärna ihop med andra kommuner om det är någon speciell eller ny produkt ni önskar använda.
Att accelerera och öppna upp dialogen är jätteviktigt, gärna över gränserna. Utbyta erfarenheter och arbeta tillsammans för att lyckas med ekvationen i de tuffa tiderna.
Jana Issa och Alva Sigfridsson från Engelska skolan i Borås tog hem vinsten i Kockduellen 2024 med sin ravioli fylld med Formbar Baljväxtfärs från Anamma.
Det var första året som Lerums kommun medverkade i Fast Fusion Climate Week – men definitivt inte det sista. Att ha med två av kommunens
Har vi råd med hållbarhet? Hur löser man dagens lunch i framtiden? Vad är så kallad hybrid-matlagning? Hur lagar man bra mat för en liten
Som en del av vårt hållbarhetsarbete och i enlighet med ett EU-direktiv, har Ekströms, Jokk, Liva Energi och Önos fått nya fastsittande korkar på sina
Vår webbplats placerar cookies på din enhet om du har godkänt det i webbläsarinställningarna. Cookies används för att förbättra webbplatsen, samt för analys och intressebaserad reklam.
Läs mer om Orklas behandling av personuppgifter, inklusive rätten till tillgång
